- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
63

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

äro sammansatta, då flera småblad (foliola) äro Fastade på ett
gemensamt skaft.»

Ett annat arbete, som Linné ofta citerar och hvars författare
äfven förutskickat en organografisk framställning framför den
systematiska delen, är Toumeforts Institutiones rei herbariæ 1700.
I växtsystematiskt afseende betecknar Toumeforts verk ett
ofantligt framsteg genom släktbegreppets grundande; men i sin
morfologiska uppfattning står det ej öfver Rajus’, utan betecknar
snarare ett tillbakagående. Äfven Tournefort frågar: »Quid flos?» och
hans svar lyder: »Blomman är en del af växten, som ganska ofta
är utmärkt af särskild färg och merendels är fästad vid den blifvande
frukten, hvilken den synes tillhandahålla den första näringen till
bildandet af dess späda delar.» För att denna definition skall blifva
begriplig, må erinras om den dåvarande ståndpunkten, att »blomma»
fattades i motsats till »frukt» (och äfven fruktämne!), hvilket också
återfinnes i Toumeforts system, såsom då han t. ex. betecknar en
2-byggare med orden: »blomman på ett träd, frukten (==
honblomman) på ett annat», eller en sambyggare med följande ord: »blomma
på samma träd som frukten». Toumeforts blomteori leder således
till den orimligheten, att »frukten» (= honblomman) hos 2-byggaren
ej har någon »blomma» till sin näring, under det att samma växts
»blomma» (=^ hanblomman) strider emot blommans definition.

Något längre fram i tiden finna vi bland botaniska böcker af
icke systematiskt eller floristiskt innehåll Blair’s Botanick essays,
1720, en på engelska språket skrifven, mycket lifFull och kritisk
redogörelse för blomman och dess betydelse. En mängd nya åsikter i
både morfologi och fysiologi omtalas, jämföras och försvaras. Trots
sina tvifvel om riktigheten af Toumeforts blomdefinition angående
»the supply of nourishment to the fruit», har Blair för en så stor
auktoritets skull bibehållit denna definition (se hans Essays, sid. 14).
Stor betydelse har dock Blairs bok genom de många inlägg han gör
till sexualitetens bevisande med noggrann historik samt beskrifningar
på olika blomtyper med bifogade planscher, dock mera från
morfo-logisk än från biologisk synpunkt.

Det rådde sålunda ännu i början af 1700-talet så delade åsikter
om de viktigaste organens natur, namn och förrättning, att man utan
öfverdrift kan säga, att äfven detta område väntade på en lagstiftare.
I den morfologiska delen af Philosophia botanica är Linnés
bemödande först och främst riktadt på de skilda organens noggranna
beskrifning och benämning. Han har här samlat ett mycket stort
antal observationer, och den mängd skilda föremål, som här begrepps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:18:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free