- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
64

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

mässigt framställas, går långt utöfver hvad något föregående arbete
haft att uppvisa. Alla dessa begrepp äro sammanställda till ett
system af öfver- och underordnade led, där alla hafva sin gifna plats.
Hela denna klassifikation är utförd med så kortfattade beskrifningar
som möjligt, stundom blott med ett eller några fa träffande ord, och
namnet eller termen inleder hvarje sådan definition. Hela
framställningen är därigenom i hög grad koncis, öfverskådlig, fast och
bestämd, och trots sin utomordentliga rikhaltighet har det hela ett
mycket litet omfång i jämförelse med motsvarande kapitel >de
plan-tis in genere» hos äldre författare. Stor omsorg är nedlagd på
terminologien, och endast klara termer (»termini puri») förordas, t. ex.
»masculus flos» (hanblomma) i stället för Tourneforts »flos sterilis»,
Rajus’ »flos paleaceus» och andra författares »flos abortiens» (Philos.
bot. 200, sid. 134). Såsom exempel på materialets fullständighet
kan anföras, att under begreppet stjälk urskiljas från flera skilda
synpunkter 31 olika bestämningar, och under bladet icke mindre än 139,
hvilket har sin förklaring däri, att särskildt stam och blad
befunnits vara af praktiskt värde för artkännemärkena (se sid. 50).

Den klassificering af de morfologiska begreppen, som finnes i
Philosophia botanica, afser dock ej endast att upprada, åtskilja och
särhålla en mängd olika typer af grundorganen, utan i vederbörliga
fall äfven det motsatta syftet att sammanföra under en gemensam
synpunkt skenbart olika föremål. Härvid låter Linné oftast den
fysiologiska samhörigheten blifva den bestämmande. Sin
karakteristik af växtorganen har han vid den första indelningen, d. v. s. för
de större afdelningarna, till öfvervägande del hämtat från funktionen;
så t. ex. roten: upptager näring, frambringar växten med dess
frukti-fikationsorgan; stammen: frambringar blad och fruktifikationsorgan,
o. s. v.; för de lägre afdelningarna hämtar han oftast kännemärken
eller definition från någon morfologisk bestämning, såsom formen,
byggnaden, läget m. m. De större, från funktionens synpunkt
karakteriserade afdelningarna rot, stam och blad måste därigenom komma
att omfatta olikvärdiga organ (ej »homologa>, utan endast »analoga; );
men med den tidens otillräckliga hjälpmedel, då mikroskop och
fysiologiska försök voro så godt som okända, var detta icke möjligt
att undvika. Sålunda innefattar > roten» (radix) biide pälrot och
jordstam (inberäknadt trådrötterna), en åskådning, som lefde kvar
långt in pä 1800 talet; dessa båda sammanfattar Linne under namnet
>caudcx descendens» (nedstigande axel, d. v. s. jordskott), i motsats
till »stammen* (truncus, »caudex adscendensv, den uppstigande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free