Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
blomma svagt; däremot tvingas de i fjällklimatet af den korta
sommaren att utveckla sig skyndsamt och sparsamt, men blifva i stället
rika på blommor (»fyllda med frön», Rön om växternas plantering,
sid. 13). Linné berättar äfven, att *Cuscuta växer upp af roten, men
så snart hon tagit fatt på någon när sig stående växt, lämnar hon
sin rot, af hvilken hon först utur jorden uprunnit». Ett annat exempel
på ett dylikt utvecklingsförlopp — kompensations- och
alteratwns-företeelser enligt nyare tiders terminologi — har Linné iakttagit hos
Berberis: denna växt får sina bladvinkelsknoppar utvecklade ett år
i förväg till följd däraf, att årsskottets blad förvandla sig till tornar
(»petiolus folioferus in spinam coarctatur... atque adeo gemma futuri
anni cogitur statim hoc anno vere gignere folia», Amoen. acad. 6,
sid. 330). Detsamma inträffar (därsammast, sid. 340), om trädens
lof förstöras af insekter: äfven då utveckla sig ett år i förväg de för
nästa år afsedda knopparna (»anticipant folia futuri anni»); ett
för-stördt blad kan nämligen aldrig repareras eller återbildas. Linné
har också, troligen efter gamla rön, erinrat om, att växter med
bul-biller (yngelknoppar), såsom Lilium bulbiferum och Dentaria bulbiferay
ej mogna sina frön, så framt icke bulbillerna förstöras (Amoen. acad.
6, sid. 381), samt om trädgårdskonstens experiment med
ömvändningen af vissa träds skott (Amoen. acad. 4), eller med en nyare
benämning »omkastning af skottets polaritet».
Man har tvistat om, huruvida Linnés skrifter innehålla någon
förberedelse till metamorfos läran, eller om han, med andra ord,
iakttagit ett visst organs olika utbildning allt efter olika förrättningar.
Det kan ej bestridas, att han sysselsatt sig med hithörande
iakttagelser. Någon sammanhängande lära därom har han ej framställt. Hans
»Metamorphosis plantarum» (Amoen. acad. 4) afser i främsta rummet
något annat, nämligen en jämförelse mellan den förändring, som en
växt undergår då den visar sin blomma, och en insekts »metamorfos»
eller förvandling från puppa till fjäril, — en jämförelse, som låg nära
till hands för den namnkunnige författaren till Systema naturæ,
Oeco-nomia naturæ och Politia naturæ. Hufvudinnehållet i denna lära,
som ej stöder sig på sammanhängande iakttagelser och till stor del
hvilar på vissa från Cæsalpinus härstammande åsikter om växtens
inre byggnad och lifsverksamhet, är att en vegetativ knopp
förvandlar sig till en blomma genom »prolepsis», d. v. s. genom samtidig,
inom ett år sammanträngd utveckling af alla knoppens blad,
axillär-knoppar (gemmæ) och dessas axillärknoppar (gemmulæ), och växten,
som förut varit maskerad liksom en insektlarv, blir nu igenkänlig
genom sin blomma och kan »afläsas» (jämför sid. 35). »Fructificatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
