Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Klimatet (i inskränkt mening) eller värmen är därnäst en af
de viktigaste förutsättningarna för växterna på jorden.
— Vännen »tyckes vara växtens lif, liksom vattnet kan sägas
vara dess föda. Det är värmen, som drifver den vätska, som redan
af roten blifvit insugen, ty om hösten, då värme fattas, återvänder
också örten att växa» (Växternas plantering, sid. 18). »Vatten utan
värme skadar växten».1 — »Men hvarken en brännande sol eller
isande frost hindrar att hvarje region frambringar sina egna växter»
(Oeconom. nat., Am. ac).
— De växter, som drifvas uti instängd värme, blifva smala,
rankiga och lösa, men de som af samma släkte växa under bar
himmel, blifva fastare och tätare (Växternas plantering, sid. 12).
— I en trädgård i ett nordligt land, med mulna dagar och
kalla vintrar, se vi att växter från sydligare trakter till stor del aldrig
blomma under bar himmel, och att de mot sommarens slut börja
visa sina blommor, men ej hinna mogna sina frön. Vissa spanska
växter, som ej voro nöjda med värmen i Uppsala botaniska
trädgård, sågos 1753 blomma där utan att öppna sin blomkrona, men
satte dock frö, såsom Silene portensis (uppdragen af frön, som sändts
af Löfling jämte konserverade exemplar med vackert utbredda
kronblad), Cistus guttatus och salicifolius, Salvia verbenaca, Crucianella
patula, och dessutom Campanula perfoliata, Campanula hybrida,
Ruellia clandestina, Tussilago anandria, Lamium amplexicaule,
Ipo-mæa pes tigridis (Demonstrationes plant., Am. ac. 3).*
— Uti Cliffords trädgård i Holland växte en Musa, som ej
blommat, men som Linné genom ett rationellt förfaringssätt förmådde
därtill. »En växt, som tillförene aldrig blommade, skulle stadigt kunna
drifvas därtill, igenom det, att klimatet imiterades» (Egenh. ant., sid. 74).
— Växterna fa skyddsmedel mot hettan, nämligen en
beklädnad af ludd eller ullighet. Ludd (»låna», Philos. bot., sid. 109)
skyddar växten mot hettan på torra ställen (Marrubium, Verbascum m.
fl.). Men en sådan beklädnad kan också tjäna till skydd emot blåsten
(»tomentum», Philos. bot., sid. 109). På Gotland växte Plantago
lanceolata, så lik »Plantago angustifolia» (d. v. s. varieteten dubia),
som hon någonsin kunde vara... man tyckte sig se att naturen
velat kläda henne med långa hår och liksom bevarat henne ifrån det
kulna hafsvädret» ... »äfvensom Thymus serpyllum, som här på samma
ställe fick ludna hufvud liksom mejram» (Gotl. resan, sid. 219).
1 Jämför S. Hales, Statical essays, ed. 2, 1731.
2 Jämför Löflings Gemmæ arborum, Am. ac. 2, om Betula nana: »Alltefter
värmegraden blifva växterna och deras delar större eller mindre.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
