Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9i
snön i massor vid de ställen, där den möter något motstånd, såsom
gärdesgårdar, väggar, klippor, och där blifva fröna i marken bäst
skyddade under vintern. I skogar och lundar ligger snön längre
kvar, ofta långt in på våren. Den som i en trädgård vill skydda
åkerbärsörten (Rubus arcticus) under vintern, bör tillse att den är
täckt af snö, till dess vårens frostnätter äro förbi (Morbi ex hyeme,
Amoen. acad. 3).
— Skugga är för vissa växter lika oumbärlig, som öppet läge
för andra (Skånska resan). De som i norden äro skuggväxter, blomma
till en del om våren, såsom Lathræa, Pulmonaria officinalis, Orobus
vernus, och genom de täta trädkronorna blifva de sedermera
bevarade mot solhettan om sommaren och frosten om hösten. Äfven
myllan blir i skugga lösare och fuktigare genom löfbetäckningen.
»De växter, som kommo fram utur roten af klefvan» (Kinnekulle,
20 juni, Västgötaresan, sid. 26), »voro nog sällsamma i Sverige och
sådana allenast, som fordrade en stadig skugga och en jordmån,
som stadigt fuktades med kallt och klart vatten, såsom Impatiens,
Circæa, Lactuca muralis, Cardamine amara.» — I skogen »af höga
och tätt uppvuxna granar, så att solen på vissa ställen knappt kunde
en enda minut koxa in emellan trädens täta skuggor... var Hypnum
proliferum den mossa, som täckte jorden i den skugga, som solen
aldrig bortdref ... så att man häraf kan se, att denna mossa kan
växa utan sol» (Västgötaresan, sid. 114). — Men uti drifhus ser
man, »huru alla där inne växande plantor luta sig åt fönstren, och
om någon glasruta är sönder eller borta, så tyckas de liksom med
allvar vilja tränga sig ut genom hålet» (Växternas plantering, sid. 12).
— Växternas fördelning på jorden beror på klimat’och jordmån}
Ett exempel därpå är växternas förekomst inom Sverige. Växtlifvet
påskyndas i olika grad efter sommarens längd, och denna beror på
läget närmare till polen, dock så, att ehuru sommaren längre mot
norr är kortare, så har den dock längre dagar. I Paris är sommaren
längre än i Lappland (Växternas plantering, sid. 21), men också
nätterna med sin svalka längre, och då hvila örterna (d. v. s.
värmen drifver då icke upp safterna); detta gör att växterna i
Frankrike mogna långsammare än i Lappland, där växterna kunna växa
både natt och dag.2 Emedan sommaren i fjällen är så kort, är
det oundgängligt för fjällväxterna att växa, blomma och sätta frukt
1 Jämför ofvan Linnés »stationes», sid. 86.
* Ljusets inflytande framhålles ej direkt af Linné, men i dess ställe
»solvärmen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
