Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
på kort tid. Därför äro de små, men »fyllda nied oräkneliga frön»
(Fl. Lapp., Prolegom.).
— Detta är en, af orsakerna till att växterna ej kunna trifvas
hur långt norrut som helst, ty »de låta ej så brådt eller lätteligen
drifva sig till mognad». En annan orsak är deras förhållande till
temperaturen (Växternas plantering, sid. 21). — Boken kan knappt växa
norr om Småland (Gotl. resan, sid. 325), ty under järnnätterna
(»110c-tes plumbeæ», Prolepsis plant., Am. ac. 6, sid. 373) »fördärfvas
bladen af frost», och detta träd tål torr och varm sommar, men icke
frost (Skånska resan). Eken går ej längre norrut än till Dalälfven
och Björneborg; almen till norra Gestrikland; Mibbalen till Gamla
Karleby o. s. v. (Flora Lapponica, Prolegomena, o. s. v.)1
Fjäll och alper äro så höga berg^ att de nå upp i den andra
luftregionen. De hafva sina egna växter, och på Lapplands fjäll växa
många örter, som äfven finnas på Alperna i Schweiz, Pyrenéerna o.
s. v. Till och med vid ekvatorn kan det finnas is och snö, om där
finnas nog höga berg (De telluris hab. increm., Am. ac). Vi kalla
bergen »fjäll», då där ej kunna växa träd (Flora alpina, Am. ac. 4).
I Lapplands fjällområde finnas skilda delar (»partes», Flora Lapp.),
bevuxna på olika sätt, såsom fjällsidorna, fjälldalarna, höjderna
(»raon-tes») och fjälltopparna med snö (»cacumina»). Den egentliga
fjällnaturen — emellan skogen och den ständiga snön — utmärkes af
hård mark, delvis nakna klippor och blott i dalarna en rikligare
mylla; denna mark är till sommarsolståndet snöbetäckt, men då
smälter snön hastigt och bortflyter, och våren, som på låglandet är
lång och växlar med milda och frostiga dagar, är i fjällen mycket
kort, så att sommar följer på vinter nästan utan vår (eller kan man
kalla sommaren för en vår); efter en vecka är marken grön, efter
ännu en vecka blomma växterna, efter ännu en vecka sätta de frukt
och utsläppa fröna, och inom kort kan snön och frosten komma. De
växter, som ej kunna så hastigt genomgå sin utveckling, kunna ej
passa i fjällen. Till följd häraf utmärkas fjällväxterna af följande
egenskaper: de äro små till följd af det öppna läget och vinden (äfven
träd skulle trycka sig till marken), de äro hårda, ty marken är mager
och de skakas häftigt af blåsten, de växa glest, en del äro buskartade
ehuru små och utbredda eller nedtryckta, några äro suckulenta, några
1 Angående skogsträden i Sverige har Linné äfven observerat, att granen ej
går så långt söderut i Skåne, som tallen, och att i norra Skåne funnos
»vinterskogar» af barrträd, »sommarskogar» af löfträd (bok, ek, hassel, afvenbok, björk, ask,
pilar m. m.), och slutligen »bokskogar», som tilltaga allt som granen aftager åt
slätten (Sk. resan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
