- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
108

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ro8

och starkare knoppar (»Knoppor»); men däremot kan aldrig ägaren
vara säker, med mindre humlegården blifver besådd med fukhumle
(hanplantor)» (Gotl.-resan, sid. 276).

— »Bönderna (i Småland, augusti 1741, Gotl.-resan, sid. 305)
beklagade att ràgaxen voro trappiga, för att regnet förhindrade
rågen ryka. Alltså förstodo de practice sexum plantarum, det ingen
teori dem lärt. De kallade axen »trappiga» därför att ganska många
kora saknades, och de närvarande stodo alltså långt ifrån hvarandra,
såsom trapporna i en stege, hvilket kommit däraf, att den tid rågen
blommade, hade mjölet genom det ständiga regnet blifvit förhindradt
att falla på stiften eller honorna i axen, hvaraf skett, att intet korn
blifvit, där så händt.»

— »Man undersökte, om rågen vid sitt blommande tagit
någon skada af det myckna regnet ... hvart ax hade 32 blommor;
då man sedermera noga räknade kornen i axen, fanns merendels 23
à 24 korn i hvartdera; alltså kommer landtmannen i år att förlora
en fjärdedel af sin råg, endast för det att regnet kommit i
blomman (1746; Västgötaresan,-sid, 16).

— »Blommorna af denna familj (»hujus familiæ», d. v.’ s.
sexu-alklassen Didynamia; Genera plantarum, 1737, sid. 168) äro uppräta,
men något utböjda i spetsig vinkel mot stjälken, hvarigenom
blomkronan lättare täcker ståndarknapparna, och mjölet faller på märket
men icke bortföres af regn (»nec a pluvia cornbibatur»). (Jämför
Sponsal. plant, Am. ac. 1).

— »De flesta blommor öppna sig i solskenet, men då natten
instundar, eller moln och regn hotar, sluta de sig för att ej
alstringsmjölet skall sammanbakas eller blifva odugligt genom vattnet, så att
det ej kan blåsas till märkena; men underligt nog, då märket
fekun-derats, så sluta sig blommorna hvarken under natten eller vid
regnväder» (Oecon. nat., Am. ac. 2). * — Växter, som lefva nedsänkta,
höja sina blommor öfver vattnet.

—■ »Hvarje pollenkorn förvarar inom sin membran ett visst
elastiskt ämne (»elastici aliquid»), hur smått och omärkligt det än
må vara (»subtile visumque poene effugiens»), som när det kommer
i ljumt vatten utskjutes med en viss häftighet» (Disquisitio etc. 1759;
fullständiga titeln ses å sid. 80) .. . »Då detta blandats med märkets
lymfa, upptages det för att ledas till fröanlagen. Härpå finnas
många tydliga bevis, men jag har ej sett denna sak mera
ögonsken-lig än hos Amaryllis ’ fornio sissima. 2 Dess blomma ’ har (Disquis.,

1 Jämför Trifolium repens; se,Flora Lapp. sid. 222.

2 Om dennas uppträdande i Hört. Ups., se’ K. Wet. Acadrs Handl. 1742!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free