Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
dödlige känna då de nalkas Gudar. Han nalkades thronen med dristiga
steg, och ehuru denna Gudinna altid är god, syntes likväl at Linnés ankomst
ökade Hennes milda utseende ock gaf det et slags förnöjelse, som hos en död-
lig skulle kallats glädje. LINNé emottogs af ARISTOTELES; PLINIUS, Dio-
scorRIDES , BOERHAAVE och v. HALLER med den bekantskap, som hade De
alla länge varit hände, ty stora själar äro aldrig för hvarandra främmande ,
och Han intog ibland Dem främste rummet, med den ädla dristighet, som
altid åtföljer värkeliga förtjensten. De förde Honom til Gudinnans thron och
Han hälsade Henne såsom en älskare sin älskarinna, och på lika sätt emot-
tog Hon Honom. Din ankomst säger Hon, skulle icke fägna mig, om något
återstådt för Dig att uträtta ibland de Dödlige och om någon belöning för Dig
varit öfrig , sedan Du länge varit hela verldens förundran och ämne för de
störste Regenters nåd. Din lön skall nu blifva at lära känna de af mina un-
der, dem Du som dödelig ej kunnat fatta, och ämnen för Din veltgirighet
skola aldrig tryta Dig. Dit göromål blifver, at hägna den Vetenskap , som
Du sjelf skapat. Din ande skal lifva och styra Dina Lärjungar kring hela
verlden, och hela verlden skal vara Din Lärjunge, så länge jag är NATUREN.
Livnés bisättning I Upsala Domkyrka var den högtidligaste Act jag till
den tiden hade sedt, och gjorde på mig djupt inlryck, som ännu varar o-
förändradt. Det var en dyster och tyst afton, hvars mörker endast skingra-
des på stället af den genom staden långsamt tågande Processionens facklor,
bloss och lanternor, — och hvars lugn endast stördes af den på gatorne för-
samlade folkmängdens dåfva sorl, och af den majestätiska storklockans grofva
ljud, som ehuru för LINNÉ i lifstiden besvärligt, nu skulle första gången vid
likbegängelser höras ensamt att på ovanligt sätt till grafven beledsaga en ovan=
lig man och att blifva för kommande tider ett efterdöme, — Det var en af
hela Academie-Staten och ganska många främmande personer bestående talrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>