Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
De Perlor deremot, som kallas Pesterländske, äro mindre sköna och
hållas derföre i mycket ringare värde. De hafva i allmänhet bvarken «tdeu
glans eller hvita genomskinliga iärg, och äro icke heller af den vackra och
regelbundna skapnad, som de Persiske och €Ceylouske. De komma till oss
merendels ifrån Vestindien, men fås äfven i vorra Europa, vid Cali forniens
södra stränder och på flera i stilla oceanen belägna dar, ur den bekanta
Perlmusslan, Mya margaritiféra, som finnes i många Polynesiens och
hela det nordliga jordklotets floder, strömar och åar, älven här 1 Sverige,
förnämligast i våra Lappmarker, och af hvilken likaledes erhålles Perlmor,
men af föga värde, emedan Musslans skal äro mycket mindre, tunnare, skö-
rare och innantill icke så lysande, m. nm. Vanligen räknar man de Perlor,
som, fås i Europa, för de sämste, ehuru det bändt, alt man också 1 denna
verldsdel då och då funnit någon, som varit gauska vacker och kunnat kallas
dyrbar. — Perlmusslor kunna beqvämligen flyttas ifrån ett ställe till elt annat,
och äfven till större myckenhet inslängas i dammar, för ändamål att af dem
erhålla Perlor. Ati döma af skalens växt och de derpå befiitlige ringlika af.
satser, skulle man tro, alt djuret kunde hinna ända till 50 eller 60 års ålder.
Perlornas. rätta upprinnelse är äunu Icke utredd. Men att de härleda sig
ifrån någon sjuki!om bos Mus-loroa, är icke troligt, utan skulle man snaware
falla på den tankan, att då de först tilldanas, voro de att anse som ell slags
försvarsanstalt, hvarmedelst djuret afsvärj ie älskilliga sjö-kräks försök att bor-
ra sig igenom skalen, cel’er: ocksett slags medel alt läka den redan tillfogade:
skadan. Visst är det åtmisstone, att man midt under hvarje inuantill fästarl
Perla blir utanpå skalet varse en liten öppning eller mer och mindre tydligt
märke derefter. Om detta gaf Linnaus anledning till sin uppläckt att elter
behag sätta lefvande Musslor i nödvändigt tillståud att frambringa Perlor , och
om. hela denna konst, som, CHEMNITZ. i sin Afhandling vom. Ursprunge den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
