- Project Runeberg -  Carl von Linné som läkare och hans betydelse för den medicinska vetenskapen i Sverige /
2

(1877) [MARC] Author: Otto Hjelt - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Linné som läkare och universitetslärare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

han den lyckan att i professorn, sedermera arkiatern Kilian
Stobaeus finna icke blott en välvillig lärare, utan äfven
en varm gynnare och vän. Under det personliga umgänget
med Stobaeus och begagnandet af hans rika bibliotek, kom
Linné visserligen i tillfälle att i olika riktningar och p&
olika områden af naturalhistorien utvidga sina kunskaper, men
han vann tillika den oskattbara förmånen, att af Stobaeus
erhålla den första handledningen i läkarekonstens utöfning.
Denne högt uppburne och ansedde läkare använde nemligen
Linné till biträde i sin vidsträckta enskilda sjukvård och
sålunda blef han tidigt införd i den medicinska praktiken.
Denna förmån var så mycket större, som då for tiden icke
ännu i Sverige fanns någon klinisk undervisningsanstalt för
de unga läkarenes utbildning. Det var tidens sed, att de
ynglingar, som egnade sig åt medicinens studium, inträdde
i tjenst hos äldre läkare, hvilka togo dem med sig på sina
enskilda sjukbesök och på detta sätt småningom införde dem
i deras yrke. Det är Stobaei förtjenst att hafva invigt
Linné i den medicinska konstens utöfning och lagt en säker
grund för hans studier och forskningar på denna vetenskaps
område. När Linné hade lemnat Lund och begifvit sig
till Upsala, erinrade han sig med tacksamhet denna Stobaei
välvilja och skrifver derom med saknad:

„ Sedan jag nu en tid titat uti therapien efter höglärde hr
professorns rftttsinta förmaning, hafver den intet fullit mig
mindre behagelig än själfva historia naturali, hälst såsom jag
någorlunda fått en liten anledning af d. Rosén, men har
dock ej tillfälle få freqventera sjukstugan och lära af den
svidandes egna mun, såsom fordom. O mi præteritos jupiter
si referat annos, men barndom och visdom fölljas ej åth, hinc
illae lacrimae" *).

l) Dé la öarduka Archivet. IX. Land 1837, 8. 223.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnelak77/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free