Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Linné som läkare och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
grundlägga hans framtida oberoende och lycka. Linné erhöll
nemligen kort derpå af landshöfdingen i Dalarne Nils
Esbjörnson Reuterholm uppdraget, att på hans bekostnad
beresa detta landskap och undersöka dess natur. Detta blef
en vändpunkt i hans lif. Bland andra vänner, hvilka Linné
förvärfvade sig i Falun, var äfven Johan Browallius,då
för tiden informator hos landshöfdingen Reuterholm,
sedermera professor och biskop i Åbo. Han omfattade Linné
med den största vänskap och det synes, som det varit han,
som först väckte Linné på den tanken, att vid ett
utländskt universitet förvärfva sig den medicinska
doktorsgraden. Derom skrifver Linné:
„men Browallius såg icke någon utväg för honom att
komma på grön qvist, derest han icke komme att resa ut och
blefve doctor, då han sedermera hemkommen hade frihet att
nedsätta sig, hvar honom hälst behagade och då han ofelbart
skulle berga sig. Men som härtill fordrades penningar, var
intet annat, än att Linnaeus borde engagera sig hos någon
rik flicka, som först kunde göra honom lycklig och han sedan
henne. Denna sats behagade Linnaeus theorctice, men
oaktadt alla förslag blifver derwid intet uträttadt" l).
Under sin vistelse i Falun hade Linné emellertid vunnit
stort förtroende som läkare och deijemte biträdt stadsfysikus
dr Johan Moraeus i hans praktik. Upptagen i Moraei
hus, förälskade han sig i dennes äldsta dotter och vann
hennes tillgifvenhet och kärlek. Såsom vilkor för sitt
samtycke fordrade likväl den blifvande svärfadren att Linné
skulle vinna doktorsgrad vid ett utländskt universitet. Här
må tillämpas, hvad Linné långt senare skref till en af sina
lärjungar:
»Fata tillbjuda oss sällan vår lycka mer än en gång; våga
l) Egtnhänd. AnUckn. s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
