Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Linné som läkare och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
uppmanar Sauvages särskilda gånger att öfversätta
detsamma till nämnda språk1).
Man torde icke gå för långt, om man uttalar den tanken,
att näst Boerhaave det icke har funnits någon, som utöfvat
större inflytande på Linnés ställning till den medicinska
vetenskapen, än Sauvages. Det var han, som fortfarande
underhöll Linnés kärlek och intresse för medicinen. Det
är till och med sannolikt, att utan den nära och innerliga
vänskap, som förband dessa vetenskapens stormän med
hvarandra, Linné under den vexande bördan af sina
natural-historiska arbeten småningom hade förlorat sin ungdoms
kärlek för medicinen. Inflytandet af Sauvages skrifter på
Linnés medicinska arbeten är ovedersägligt och ännu större
visar detta inflytande sig med afseende på hans verksamhet,
som lärare i en del af den medicinska vetenskapens grenar.
I sina föreläsningar öfver nosologin följde Linné åtminstone
i böljan af sin lärareverksamhet Sauvages’ system och den
af honom uppgjorda klassifikationen af de särskilda
sjukdomarna. Då denna indelning helt och hållet skilde sig från
den dittills vanliga metoden, väckte densamma mycken
uppmärksamhet och Linné skrifver derom:
.,1 böljan beskrattades jag af min embetsbroder, då jag
sade mig ämna indela sjukdomarna efter klasser, slägten, arter,
synonymer m. m. och han yttrade, att jag icke kunde
uppfatta sjukdomarna annorlunda, än en botaniker vexterna. Nu
gör han det icke mera, emedan nästan alla medicine
studerande afhöra mig, men honom endast få. Jag tilstår att jag
*) „Si preces meæ apud te valeant, unice efflagito, ut edas
Classés tuas Morborum romana veste in du tas. Gerte si feceris, non mihi
soli, non academiis nostris Sueciis, sed toti orbi te obstrictum et
vene-randum imo et æternum facics". „Has enim publice docere, has mihi
tironibus imo doctis commendare animus est, non novi alium librum
dignum. Promißisti, quaeso et promissis tene; per sacra medicinae
obsecro". I brefven den 21 Jan. och 20 Sept. 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
