Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87»
Den i ^Vesterbotten öfliga seden att uppföda späda barn
„bubulo" (medelst horn), finner Linné vara en vigtig orsak
till den stora dödligheten bland dem i denna del af landet.
I den hos de högre stånden herrskande benägenheten att
låta uppföda sina barn medelst ammor söker Linné en
förklaring, hvarföre många familjer vanslägtas, förslöas och
förlora för dem utmärkande kropps- och själsegenskaper1).
Utan tvingande skäl bör derföre aldrig en moder
undandraga sig, att sjelf uppföda sitt barn. Verkliga hinder kunna
likväl i detta hänseende gifvas. Hvad syfilis beträffar, så
finnas exempel derpå, att mödrar, ehuru besmittade under
hafvandeskapet, likväl födt friska barn, men det gifves icke
ett enda bevis derpå, att en syfilitisk qvinna kan amma ett
barn, utan att detsamma blir angripet2). Endast denna
sjukdom, allmän svaghet (atrofi) och lungsot kunna anses
utgöra hinder för amning. 1 sammanhang härmed må. nämnas,
att Linné antyder ärftligheten af vissa sjukdomar, och de
vilkor, under hvilka densamma inträder. Lungsot, gikt och
benägenhet för stenbildning öfvergå från föräldrar på barn 3).
Efter denna framställning af Linnés allmänna
medicinska ideer, återstår att i korthet beröra hans åsigter rörande
enskilda sjukdomar, så vidt desamma framgå ur hans skrifter.
Den intermittenta febern, dess natur, orsaker och
behandling är en fråga, som Linné med synnerlig förkärlek
behandlat. Han hade varit i tillfälle att egna denna sjukdom
sin uppmärksamhet redan under sin första vistelse i
Upsala, i hvars omgifning de frossartade febrarna voro ende-
1) „llic causa, cur nobiles degenerent, acutissimi hebescant,
tern-peramentumque corporis optimum plures amittant, nec non quod
plu-rimi inf&ntes, dum primum esse iuceperunt, esse desierint".
2) Nutrix noverca (1752). t
3) Fuudamenta valetudiuis (1756).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
