- Project Runeberg -  Carl von Linné som läkare och hans betydelse för den medicinska vetenskapen i Sverige /
94

(1877) [MARC] Author: Otto Hjelt - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

störing af lungorna, dö, enligt Linnés uppgift, en större mängd
barn i Sverige, än i någon annan sjukdom, med undantag af
koppor. Linné säger sig i ett mycket stort antal fall
(pius-quam centies) hafva funnit ett verksamt läkemedel i
rhabarber-tinktur (anima rhei) till en drachmé om dagen och anser
detta medel vara specifikt1) — Mot rödsot säger sig Linné
icke känna ett säkrare läkemedel, än en äggula, upplöst i
en thesked bränvin, förtärd två à tre gånger dagligen. Så
mycket han i öfrigt ifrar mot bränvinets missbruk, anser
Linné likväl detsamma, som ett skyddsmedel mot rödsot och
berättar, att under en epidemi alla de medlemmar i tre
familjer, som begagnade bränvin, förblefvo friska*). Rödsoten

smittar enligt Linnés åsigt medelst uttömningarna.

Blund orsaker till lungsot framhåller Linné på flera
ställen af sina skrifter inandningen af fina stoftpartiklar. Hos
personer, hvilka sysselsätta sig med stenhuggning eller längre
tid vistas i luft. uppfylld med dam, intränger detta stoft i
lungorna och sammanklibbas derstädes af slem. En torr hosta
uppstår, hvarigenom detsamma visserligen ofta aflägsnas
(tus-sis calculosa), men icke sällan qvarblifva dessa partiklar i
lungorna och åstadkomma lungsot. Talande bevis härför lemna
isynnerhet stenhuggarena i Orsa i Dalarna, hvilka till stort
antal och vanligen inom 30:de lefnadsåret dö i denna sjukdom s).
Huru stor förmåga ett sådant fint stendoft har att genomtränga
kroppar, med hvilka det kommer i beröring, ser man dera£
att. om man i en stenhuggareverkstad upphänger en väl
tillsluten och ombunden djurblåsa. skall man snart finna
densamma fylld med dain. Luften är öfverhufvud långt ifrftn fri

*) Khabaibarum (1752).

*) 1 bref till Sauvages den 20 Sept. 1740.

*) Dc goueratioue calculi (1749). Mor b i Artificum (I7S5).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnelak77/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free