Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snällfoten (Spilosoma lubricipeda L.) är somliga år ytterst
allmän.
Phalcena populi (Poecilocampa populi L.) förekommer vanligtvis
sparsamt.
Många flera skadeinsekter skalle kanna nämnas, men dels hade
de varit mera sällsynta, och dels hade de ej kunnat undergå
förvandling.
Särskildt ville dock förf. framhålla äppelmasken, Phalcena
[Carpocapsa] pomonella, hvars hona lägger sina ägg uti
fruktämnet, och frostfjärilen, som placerar dem i barkspringoma på
träden. Hvad skadan angår, som insekter förorsaka, så upptager
förf. därnäst i ordningen Crocallis elinguaria, Diloba
coeruleo-cephala och, somliga år, Acronycta Psi.1
Beträffande larvernas skada på träden hade förf. gjort följande
iakttagelser:
l:o. Att om man öppnar knopparne, innan de slå ut, synas
i dem sällan ägg eller larver.
2:o. Men så snart knopparne öppnat sig och visa de första
bladen samt då blommorna börja framskjuta, finnas redan små
ludna maskar tillstädes, hvilka börja äta på bladen, men mäst på
blommor och befruktningsdelar.
3:o. Utom detta, så utspinna de trådar, förmedelst hvilka de
sammansnöra bladen, så att dessa ej kunna öppna sig, och
därigenom skydda de sig för väderlekens omväxlingar och foglarnes
angrepp.
4:o. Sedan de nått sin fulla storlek, förpuppas de, somliga
inom bladen och andra i jorden.
5:o. De flesta af dem utvecklas af de ägg, som nattfjärilarne
förut hafva lagt i barkspringorna på träden, hvilka kläckas om
våren just då blad och blommor börja slå ut, så att de små
larverna däraf kun,na erhålla sin föda.
»Jag har sedt en liten fogel», yttrar förf. vidare, »ja, en ibland
de minsta och spakaste af alla våra foglar, som kallas Krypa re
eller Certhia, hvilken håller sig på sjelfva stammen af träden om
hösttiden och vårtiden och där hoppar på samma sätt som en
Hackspik, hvilken tyckes icke föda sig af annat än af desse ägg
och maskar och således gjorde oss stort gagn, om han annars
vore allmännare .. .
1 För insekternas bestämning stå vi i förbindelse hos professor C. Aurivillius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
