- Project Runeberg -  Linné och Växtodlingen /
25

(1907) [MARC] Author: Magnus Bernhard Swederus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Således hafva de sina åtskilliga fiender, hvarvid jag icke kan
förbigå at nämna, huru jag sett gökar i trägården, som hälst emot
höstetiden hålla sig vid kållanden at flitigt upplåcka maskarne,
som äta kål, hvilka icke böra bårtskrämas, emedan de göra mera
gagn än käringar och barn, som man ofta leger at bårtplåcka
maskarne.

Af alla de medel, som jag försökt emot maskar på träden,
äro förnämligast fyra, som gjordt något hufvudsakligt.

l:o. Ju mer träden stå tätt och qvaft, ju mera äro de
underkastade maskar. Man brukar ordinairt at plantera höga trän til
skygd för trägårdarne, hvilket mer skadar än gagnar, fastän jag
ock bör tilstå, at somliga år hafva äfven de träden, som mäst
varit utsatte för vädret, äfven blifvit af maskarne förstörde.

2:o. De mäste trägärdsmästare råda, at man skal röka i
trägården, då löfven utslagit och blommorna begynna öppna sig, och
det hälst med tort och. ruttit trä. Detta har jag försökt och sedt,
huru maskarne släppa sig neder på spindellika trådar, men ock
at de gå upp igen, dels på samma trådar, dels ock på sjelfva
stammen. När maskarne släpt sig neder på jorden, har jag föst
hönsen i trägården, men med grämelse sedt, at de icke velat
plåc-ka och äta maskarne. Förutan detta, berätta de naturkunnige
enhälligt, at röken skadar blomstren och torkar deras altid fuktige
pistiller, som skola emottaga doftet af knapparne eller antheris,
om eljest någon frukt skal blifva efter blomman: hvarföre detta
medlet icke är det bästa.

3:o. Réaumur recommenderar en Skrobba (Carabus [-[Calo-soma]-] {+[Calo-
soma]+} kallad), som grufveligen härjar ibland desse, såsom en varg
ibland fårskocken. Jag har sökt at få frö af desse til at strö
under träden, men då jag tagit de större Carabos och släpt dem
i askar, i mening at få frön, hafva de upätit hvarandra. Då man
om vårtiden går ut i tjocka skogar, där stubbar och stockar ligga
nästan upruttnade, och då man rifver i desse, finner man en
myckenhet af större Carabis, som här bo och lägga sina ägg.
Desse bör man taga varligen och så många stycken man kan få
samt lägga dem i trägården nära intil träden, hälst på norra
sidan, således, at hälften af det rutna trädet ligger nedre i jorden
och hälften ofvan. Således får man Carabos i trägården, som
göra ingen skada på växterna, men hvar natt springa up i trä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneovaxt/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free