Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hwarest i humblegården et gallhumblestånd finnes, der blifwa
humbleknopparne altid starkare till luckt och smak. Många
mena, at då den ordinaira humblen blir för gammal til sina rötter,
skola rankorna få gallhumbla i stället för knoppar. Hvvarföre
taga de up rötren, fördela dem och tro de skola skjuta nya friska
skott, som bära knopphumbla, men de blifwa mycket bedragne.
9. Den som har wäxter under fönster eller uti orangerie, bör
nödwändigt öpna fönstren den tiden wäxterna stå i blomma, så
at miölet må blåsas på stifterna, annars blifwer ingen frukt eller
frö utaf.
10. Turkiska hwetet har twenne slags ax; ett slags smala,
lika annor sädesax, som wäxa öfwerst på hwetet och innehålla
endast knappar, hwilka gifwa miöl, men ej frö, och således äro
hanax. Deremot de tiocka axen, som sitta neder mot roten,
innesluta en hel hop trådar eller stifter, som hänga såsom skiägg,
hwaraf desse trådar gå til sit kornämne neder i axet. När thenna
säden står i sin blomma, bör miölet falla ifrån hanaxen på
fröaxen, som äro honor. Om detta förhindras, blir intet frö.
Till exempel, om hanaxen skiäras bort, förr än de fått miöla
sig, gifwa honaxen intet något frö. Eller om man sätter ett flor
öfwer ettdera af hanaxen och således förhindrar miölet att komma
derifrån på honaxets stifter, får likaledes det axet intet frö. Eller
ock om man skiär af honaxets stifter på endera sidan, at de ej
kunna emottaga stoftet, så är artigt att se, hurusom axet, sedan
det mognat, fådt frö allenast på ena sidan, men på then andra
sidan, där stifterne eller skiägget blef afskurit, finnas endast
förtorkade blåsor.»
Dessa anteckningar fortsattes äfven i 1745 års almanacka,
troligtvis därför att både utgifvaren och allmänheten hyste intresse
därför. Bland de växter, hvars befruktning beskrifves, må
nämnas arter af Vallisneria, Celosia, Saxifraga och Parnassia, i
af-seende på hvilka Linné efter en allmän betraktelse öfver
fekunda-tionen redogör för deras speciella egendomligheter i detta
af-seende.
»Alla wäxter hafwa sin blomma, ingen undantagen, icke en
gång mossor och swampar. Alla blommor ega sina stamina och
pistiller; alla stamina gifwa sitt miöl eller torra miölke; alla
pistiller sitta på fröhuset eller äggstocken at emottaga miölet. Åro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
