Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej nog med att han studerade och beskref dem, utan han gjorde
äfven många försök att förebygga och hämma deras framfart. Vi
hafva ofvan under VI refererat hans svar på
Vetenskapsakademiens prisfråga angående medel mot larvers skadegörelse på
fruktträd. Flera andra exempel härpå kunna anföras ur hans
skrifter, såsom Fauna suecica, reseberättelserna samt speciella
entomologiska afhandlingar, hvilka offentliggjorts i
disputationsform.1
Under resan till Skåne, hvilken utfördes år 1749, nämner han
sålunda, att i trädgårdarne vid Krapparp förekommo både
mull-vadssyrsor och ållonborrar, af hvilka de förra gjorde stor skada
på grönsaker, och de senare, hvilka uppträdde med tvänne arter,
tillsammans med en liten tordyfvel förtärde bladen på ek, äpple-,
päron- och körsbärsträd. Vid Rösjöholm härjades päronträden
af larver till en skalbagge, som endast höll sig till bladens
öfver-yta, och samma slags larver iakttog han 1750 i Upland, och det
i sådan mängd, att knappt ett enda körsbärsträd var fritt från
dem. — Under vistelsen vid Sinclairsholm hade han tillfälle att
iakttaga, hvilken stor roll stararne spelade såsom fiender till
åtskilliga insektlarver, som skildras i följande ordalag:
»Starar bodde i myckenhet under tegeltaken och förde
stunde-ligen til sina ungar mat, hvilken bestod af larvis Papilionum och
Phalcenarum, dem de flitigt samlade i trägårdarne och gjorde
derigenom sin hyresman mera tjenst än skada, fast dem oskyldigt
tillägges, at de taga ämnet til lrukten och föra det på en wiss
tid om sommaren til mat åt sina ungar, hwilket de dock
näppeligen lära göra, derest icke maskar redan innästlat sig i fröämnet,
så at et sådant ämne ändock blifver fruktlöst.»
År 1752 utgaf studeranden M. A. ELeckner under ofvan
nämnda titel (Den skada, som insekterna förorsaka) under Linnés
^raesidium en akademisk afhandling, i hvilken lämnas en särdeles
klar framställning af dessa till storleken obetydliga, men till
antalet alldeles oräkneliga varelsers betydelse som skadedjur.
Efter att hafva anfört de förnämsta författarne på det
entomologiska området, nämligen i första rummet Swammerdam,
Leuwen-hoek och Réaumur samt af svenskar i synnerhet Carl de Geer
»att förtiga alla andra, som på olika vägar sökt att uppnå samma
1 Till exempel Hospita imectorum flora (1752) och Pandora
insecto-rum (1758).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
