Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de örtartade näringsväxter, som kunde uthärda Sveriges klimat
och därför rimligtvis borde finnas i hvarje bättre trädgård, utan
äfven lämpliga fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter, hvilka
genom sina ätliga frukter eller blommornas fägring och doft förtjänte
att intaga ett rum därstädes. Af stor betydelse är detta arbete
äfven af den orsaken, att det ägnar behörig uppmärksamhet åt
kulturen af sådana köksväxter, som allmogen kunde hafva råd och
lägenhet att odla för att därigenom erhålla en billig och
välsmakande tillsats till sin ofta ytterst tarfliga och enformiga
hvardagskost under en tid, då potatis ännu var jämförelsvis litet känd och
bruklig som näringsmedel, och dessutom utgör detsamma en liten
handledning för uppdragande af några lättskötta och i
synnerhet fleråriga blomster, hvilka kunde blifva en ögonfägnad i
landt-mannens anspråkslösa trädgårdstäppa.
Af dessa och flera andra skäl, hvilka i det följande skola
vidare utvecklas, torde det vara naturligt, att vi för denna utmärkta
afhandling velat här nedan lämna en mera detaljerad redogörelse.
Det har också synts vara af behofvet påkalladt, att här, såsom på
flera andra ställen i skildringen af Linné som hortikultör, bifoga
noter ur andra af honom själf eller hans lärjungar utgifna arbeten
för att därigenom närmare belysa det föreliggande ämnet, beskrifva
dithörande växter, som iakttagits under hans resor eller hvilkas
anmärkningsvärda egenskaper under de akademiska föreläsningarne
framhållits, och slutligen att tillägga några ytterligare uppgifter om
deras kultur och ekonomiska användning enligt den erfarenhet, som
man därom ägde vid midten af 1700-talet.
»Fastän nästan alla vetenskaper», yttrar respondenten i företalet,
»nått den höjd, att en människas korta lifstid knappt räcker till för
den, som ej är utrustad med lyckligare snille, att inhemta och
vederbörligen uttömma alla deras längesedan utvecklade stycken, så
händer det dock ofta i det allmänna lifvet, att de vanligaste och
enklaste och på samma gång måhända ytterst nyttiga och visst ej
oviktiga ting gå förlorade för oss därför, att vi antingen alls icke eller
endast otillräckligt känna till dem. Den sannerligen icke ringa
förlust, som vi redan länge lidit genom att försumma studiet af
dietetiken, ekonomien och andra praktiska vetenskaper, gifver det säkraste
bevis för detta påstående. Ej underligt, då de flesta af dem, som
längta att vinna en kunskap utöfver allmänhetens, ansett
landsbygdens ljuflighet ej förtjäna oförtruten forskning och vara den
Akademiska parnassen ovärdiga samt därför lämnat dessa saker åt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
