Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för åkerbruket, äng och andra planteringar; angående giödning,
dikning, såning, med ett ord allt hwad som hörer till åkerbruket
och landtskjötselen, utan att försumma tydeligen att föreställa, huru
åtskillige slags stenar böra anwändas till bygnader, qwarnar,
kalkbrännerier etc. etc.
Men som alt detta synes ändå wara otillräckeligit utan en
viva manuductio, så bör denna professor så när sig någonsin
giöra låter intill staden detsamma practicera, att de studerande
måge med egna ögon få se, huru trän planteras, häckar anläggas,
jorden förbättras, huru bij och silkesmatskar skjötas, huru
färggräs och medicinalörter cultiveras med hwad mera, som förr
up-räknat är och möjeligen in loco kan utöfwas och wisas, då jag
giör mig försäkrad om ett lyckligt ändamåls ernående».
Som man lätt kan föreställa sig, genomträngdes Linné af den
uppriktigaste och varmaste glädje öfver den oförmodade
uppfyllelsen af en mångårig älsklingstanke, hvars stora betydelse för
vetenskapen, fosterlandet och den allmänna välmågan han onekligen
var den förste att inse. Vi kunna därför ej heller finna någon bättre
afslutning på föregående lilla försök att skildra Linnés betydelse
för Sveriges trädgårdsskötsel och landtbruk, än genom att anföra
följande i vackra och högstämda ordalag affattade utdrag ur det
installationsprogram, hvarmed han såsom rektor den 11 December
1759 helsade den förste Borgströmske professorn Johan Låstbom
välkommen i kretsen af sina ämbetsbröder vid Upsala universitet och
på samma gång inbjöd till afhörandet af hans
inträdesföre-läsning.
»Då en alsmäcktig Gud inrättade detta jordklotet, täckte och
beprydde Han det med så många tusende slags särskilde växter,
som man än i dag ser på jordene årligen framkomma, till äfven
så många vitnen af sin oändeliga vishet, och änteligen, att intet
af alt hvad skapat är måtte förgås, inrättade Han, genom
oecono-miske lagar, att alt detta skickeligen skulle underhållas.
Att ingen plats af jorden måtte stå öde och tom,
inqvarte-rade Han desse växter på sine särskilde ställen, så at somliga
skulle trifvas på det torra, andra i det våta, somliga på öpna
fält, andra i skuggan; andra i mylla, i lera, i sand, i kalk
andra, och sådant med den lag, at då någon växt instälde sig på
en annan ort, skulle den vantrifvas och utmärglas af dem, som
samma plats med rätta besutto.
Således blef väl ibland många växter mindre antal på hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
