Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historisk redogörelse för viktigare Linnéporträtt och deras förhållande till hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och är väl graveradt; skada at det blifvit så fylligt, då det eljest borde varit
mycket likare. Hvar gång iag ser det, finner iag det i första momentet
ganska likt, men som försvinner så snart iag längre ser det. . . . Huru går det
med Roslinska portraitet? Kan det återfås? Det skulle bäst passa, at wara
uti Ämbets-huset, där begge Rudbeckarna äro förut.»
Då Linné d. y. skref detta, hade han tydligen ej fått någon underrättelse
om, att ett porträtt af hans far af Roslin blifvit skänkt till Vet. Akademien,
och det porträtt, beträffande hvilket han undrar, om det kan återfås, är
tydligen detsamma, som Linné d. ä. åsyftar i sitt bref af d. 17 sept. 1775, som
Roslin målat för hans räkning, men önskade taga med sig till Paris.
I ett senare bref till Wargentin af d. 12 aug. 1779 säger Linné d. y.:
»Att min S. Fars portrait är skänkt af Roslin till Kongl. Academien, kan iag
vist aldrig ha något emot, utan är dermed ganska nöjd». Af detta synes
framgå, att Linné d. y. då fått höra, att Roslin skänkt ett porträtt af hans
far till Akademien och, då han ej återfått det, som Roslin tagit med sig,
detsamma som han ansåg »bäst passa att wara uti Ämbets-huset der begge
Rudbeckarna äro förut,» antog, att det var detta, som blifvit skänkt till
Akademien. Det vore ju orimligt att sätta i fråga, att Linné d. y. skulle ha
något emot, att ett annat porträtt af Roslin skänktes till Akademien.
Beträffande de tre porträttens förhållande till hvarandra kunna ju flera
kombinationer tänkas. För min del föreställer jag mig saken på följande
sätt. Roslin erbjöd sig, då han träffade Linné, att måla honom gratis och
gjorde detta för hans egen skull, möjligen äfven med en tanke på att måla
en replika för att utställa i Paris. Han målade då knästycket, hvilket Linné
själf såg och beundrade. Sedermera tog ofvannämnda tanke bestämdare
form, och då han ej under sitt korta besök i Sverige hann utföra replikan,
tog han efter att ha erhållit Linnés tillstånd porträttet med sig till Paris.
Där blef till en början icke heller något gjordt åt saken. Först efter Linnés
död i början af år 1778 började han åter tänka på detta. Linné var nu
emellertid död och porträttet kunde således ej återsändas till honom. Roslin
brydde sig därför ej om att måla någon fullständig replika, utan behöll den
ursprungliga taflan och nöjde sig med att måla en bröstbild, hvilken han
föreslog Akademien att låta sticka i koppar, ett förslag, som föredrogs på
sammankomsten d. 10 sept. 1778 och af Akademien antogs. Denna
bröstbild skänkte han sedan till Akademien, och denna, som visste, att Roslin
lofvat Linné porträttet, frågade hans son, om han hade något emot, att
Akademien mottog detta, hvarpå han förklarade, att han var »dermed ganska
nöjd». Roslin ansåg väl dock, att han borde i någon mån uppfylla det löfte
han gifvit Linné och sände så till familjen Gripsholmsporträttet. Att detta
tillhört familjen samt sedan blifvit inköpt af Gustaf III och uppsatt på
Gripsholm, angifves af Hofberg i Biografiskt handlexikon (D. 2., s. 197). När
60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
