Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det i flor stående Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarför ock blomsterrabatten bar namnet ’kryddsäng .
Därifrån erhöllos de till kyrkobesöken omsorgsfullt, af
starkt luktande blommor och blad bundna
’kryddkvastarna’; därifrån erhöllos ock ’kyrkokryddor’ (krasse,
spansk körfvel, koriander och fenkol), som om
söndagarna medfördes till kyrkan och användes till
skyddsmedel mot inslumrande under predikan.»
Äfven i afseende på parkträd och prydnadsbuskar
rådde stor olikhet mot nu, i det att blott ett ringa
antal utländska arter hade kommit till användning.
Men allmänt förekommo sålunda på 1830-talet åtskilliga
slags rosor, den vanliga flädern, jasminen, syren- och
snöbollsbusken, berberisbusken, ett par Spiræa-arter
samt buxbom, som hade stor användning för de i tidens
smak sirligt klippta häckarna, bersåerna o. s. v. Den
nu så allmänna snöbärsbusken saknades alldeles, liksom
den vackra, nu vidt spridda silfverbusken (Eleagnus
argenteus), rosentryet (Lonicera tatarica) kom först
genom Linnés försorg mot slutet af 1740-talet till
Sverige och det nu till häckar m. m. så allmänt
använda sibiriska ärtträdet blef visserligen kändt genom
några af Carl XII:s krigare, såsom den framstående
kartografen von Strahlenberg, hvilken vid hemkomsten
ur fångenskapen medförde frön, men var ännu vid
midten af 1740-talet så sällsynt, att ett i Örebro
uppdraget exemplar förevisades för Linne som en stor
raritet. Så godt som alla nu brukliga utländska
barrträd saknades och bland löfträden hade ej ännu
pyramid- och balsampoppeln, bärmispeln och sykomorlönnen
m. fl. hållit sitt intåg. Däremot funnos svart- och
hvitpoppeln samt hästkastanjen, men ytterst sparsamt,
och ännu så sent som vid 1800-talets ingång nämner
Linne i Stotkhohn.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
