Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ett intermesso. När Linnæus var Falubo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadsaktuarien Petter Hoffmans samlingar och »doktor
Ilæræi*) filii lilla samling af curiosis» —, och det kan
därjämte genom förvärfvet af »Hans May:ts respass ad
exteros» betecknas som den officiella afslutningen af en
hel serie förehafvanden, som i sina följder blefvo af stor
vikt och betydelse för hans kommande lif och därföre
här något utförligare må omtalas.
Strax före julen 1733 företog Linnæus en färd
till Bergslagen för att bese åtskilliga grufvor och
bergverk, och under helgen i Falun, där han troligen var
gäst hos sin studiekamrat Claes Sohlbergs föräldrar och
om hvars grufva han fäller det väl mest i afseende
på afgrundsdjupet träffande omdömet, att den var »en
rätt copia af helvetet»**), blef han bekant med
dåvarande landshöfdingen öfver Kopparbergs län Nils
Reuterholm. Denne framstående och mångsidigt verksamme
*) Namnet är så otydligt skrifvet i originalmanuskriptet, att
Fries (Linné; b. I, sid. 162) återgifvit detsamma med ?. Det ar dock
troligt, att L. menar yngre sonen till den framstående
Stockholmsläkaren d:r Christian Heræus, som dog pa 1680-talet och ägde en
stor malmgård ined vackra planteringar på Södermalm. Sonen, som
också bar dopnamnet Christian, hade varit militär i utländsk tjänst,
och det är ju antagligt, att han härigenom fått särskildt goda
möjligheter att följa tidens smak att samla curiosa.
"*) I Hcr Dalckarticum fullständigar han detta i de
egenhändiga anteckningarna förekommande omdöme sålunda: "Utur denna
grufva steg upp en stadig rök, hvilken med hela grufvans
beskaffenhet lärde oss förstå, att hela helvitcs beskrifning af llieologis gifven,
att imprimera i den säkra menniskans förstånd, är tagen utur denna
eller dylika grufvor. Aldrig har någon poet kunnat beskrifva Styx,
Regnnm Siibterranciiin och Philotus eller någon annan theologus
helvetet så faseligt, som det här synes. Ty utanför går en förgiftig,
stickande svafvelrök upp, som långt ifrån förgiftar luften, att man
ej utan möda må komma dit’.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
