Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. I Räntmästarehuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande med vittra öfningar och allehanda andra
förströelser, men äfven med diverse ceremonier och mer eller
mindre mystik eller hemlighetsmakeri, voro ju typiska
för tidehvarfvet, och medlemmarna af familjen
Reuterholm tyckas med alldeles särskildt intresse lia omfattat
ordensväsendet. Sålunda voro både Axel och Gustaf
Gottfried medlemrriar af den några år senare af C. F.
von Eckleflf, det besynnerliga och från frimureriets
ungdomsdagar i Sverige bekanta kanslirådet*), stiftade
Tankebyggareorden, där fru Nordenflycht, »herdinnan
i Norden», med förkärlek strängade sin lyra, och hos
deras brorson Gustaf Adolf, den mot århundradets slut
sorgligt ryktbare excellensen, öfvergick ju
ordensintresset till ett farligt och vidrigt vurmeri. Det är
emellertid troligt, att den Reuterholmska sällskapskretsen
i början af 1740-talet ej samlades under några
ordens-former utan helt enkelt var en sammanslutning af
samma art som Falukotteriet i Gustaf Gottfrieds dagbok.
Man har ju litet svårt att tänka sig sådana män som
Linnæus, Tilas och Johan Ihre, den sedermera så
berömde språkforskaren, hvilken förmodligen pä grund af
sitt gifte med en af fröknarna Gerner var med i
sällskapet, deltaga i mystiska eller blott ceremoniösa
ordensförhandlingar, medan de däremot nog gärna voro
med om dans och andra sällskapsnöjen, såsom ett väl
behöfligt afbrott i deras trägna arbete.
*) Om honom läses i E. Schröderheims Skri/ler lill Gustaf
Iir.-S historia, dra uppl. Sthlm, 1892, Sid. 79: "En besynnerlig
man: samlade taflor, utan att känna deras merit, böcker utan att veta
deras innehåll, gaf sig en air af förmögenhet och dog insolvable,
var magnifik och osnygg, talte aldrig annat än frimureri, och lefde
de sista ären uti yttersta crapule.0
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
