Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it er. lapponicum.
61
mil nedan för Lyksele kyrka bo, ja der som de ej hafva minsta
brädd, som går till hafvet, utan att gifva minsta skatt, antingen till
kronan, eller tionde till presten i socknen, der de fiska (: som andra
fiskare måste :), eller leja till lappen, som gifver skatt för sitt land,
hvilka beklaga sig, att de på allt sätt blifva illa handterade, nt ne
qviclern deJiiscere audeant. Jag frågade, hvi de ej klaga. R.s. »Ack
vi mäckta ej resa till öfverheten, de få handtera oss som de vilja,
på hvad sätt de vilja gå åt oss, vi föra ej vitne, ty du ser här vi
ligga strödda i villa ödemarken, hinc illce lacrymæ; aldrig tro vi att
vår nådiga öfverhets vilja så är, viste vi det, så ville vi ändå vara
nöjda.»
Presterna klagade sig, att sedan de här tjent uti en så vild
ödemark med största trägenhet och flit, blifva de ej hulpna som
andra, de vid skolan eller annorstädes altid ligga till hands. Ja,
sedan de tjent 20 år, tyckte de sig- meritera ett litet brödstycke pä
landet, att bättre vänja sina barn, som efter hand växa upp, vid
conversie med honett folk. En skolemästare, som vinlagt sig med
största åhåga, att på 2 år uträtta så mycket som sin antecessor på
10 år med lappgossarna, att lära svenska, hvilket sannerligen är
svårare än draga plogen, måste sitta qvar och alltså meriter vara
fåfänga.
Här ocli der i skogarna finnes godt mulbete, men svårt åker och
äng, mindre åker. Då kärren blifva slagne första eller högst andra
året, blifver ej mer växt, utan hvitmossan växer öfver, adeoqvc
steri-lescit. Jag tycker, att detta träffeligt stora landet äfven så väl
kunde excoleras, som någonsin Helsingeland, hvilket är nog så strängt
backigt och mindre commod än detta. Jag har sett stora kärren af
flyängar eller helt sänk, hvilka jag är viss på skulle blifva bästa
äng, allenast vattnet finge öppning genom en liten väg och rinna
bort. De hafva proberat, men säga, att aldeles intet gräs växer
sedan, sed tantum exareseit, hvilket kommer af tufvorna och
Jan-cus radice implicat. Explicetur ef deducetar idterius — dika, vända
torfven.
Hvad skogen angår, om den öfverflödigt hugges bort och björk
finge växa i stället, skulle gräset växa bättre, men der bergsurt är,
blifver svårare. Aldra svårast äro moar, derest, då skogen brännes
bort, på långa tiden 10 à 20 år ingen ting växer, utan bara sanden
ligger qvar. Quæritur, om skogen högges mindre och finge täcka
jorden, ruttna så småningom, om han icke skulle kunde vändas
till svartmylla? I Skåne så de på sin sand Bokhvete, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
