- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
241

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iter dalekarlicum.

241

Bergsmansgårdarne voro väl kringbygde, med simple
bygg-ningar, fast de utan till för roströkens skull ej se så väl ut,
Skorstenarne voro tiltäpta ofvantill dock 4 öpna kål af en
* elliptisk lineæ fumariæ figur.

Mot aftonen såg man hur folket, som arbetade med
höberg-ningen, hade gjort åt sina barn en vagga uti vädret, lik
Brasi-ljanernas sängar, i det barnet lades i ett kläde, bundet om en
stång, hvarpå en sådan liten flicka gungade.

Hos alla bergsmän finnas stora koppar, inuti förtente,
rödfärgade utan: hvarföre de ock i Fahlun och der i kring heta
röda Secretairen, annorstädes Petrus.

Träbot ii ka n nor äro lika andra kannor, men differera deruti,
att i stället för lock är insatt botten till hälften midt på,
utskuren uti en rund figur: ock i stället för grepan går bortersta
costa öfver marginem, så att deraf blifver ett fullt antal.

Kring Fahlun gör marken boskapen ringa tjenst, ej keller Occonom.
kan den förbättras utan dubbel depence, der icke kråkris skulle
kunna göra någon nytta i Medicis; man måste dock vara nöjd,
som naturen det så rikeligen recoinpenserat med underjordiske
Oeeonomien. Omkring Fahlun voro ock gärdesgårdarne bruna ocli
liksom balsamerte af Victriol-rök, hvarföre ock de i längre tider
uthärda, hälst då de bygda äro på stenmur, som de Skånska,
der stafven ej utruttnar. Vidjorna äro af vide och gran tillika
med en hånk.

När kring Fahlun sås ej stort mycket råg, utan mest korn,
liafra ock blänning. Utaf råg sås mäst vår-råg. Vid vägen sågs
ej någon åker, förrn man kom "till Bergsgåln; när åkrarna bli
orena, läggas de till lindar, när lindarna blifva sterila uptagas
de igen till åker, då man första året sär på den vända torfven
säd eller lin.

Höet, som redan vid midsommarstiden begynt afhuggas,
torkas med höhässjor, som bestå af upstående kräk, af liggande
rod 1 med stöd, görandes gemenligen fem golf i livar hässja;
hvilket sätt att torka hö är i Sverige rart att se.

I kärren, som stodo svarta af dy, växte öfverflödigt Calla,
hvaraf norrlänningen gör sitt missebröd.

Säden sades vara sådd uti medio Maj; kring gårdarna voro
hummelgårdar anlagda med tallris, som gemenligen bära god
frukt; äfven kålgårdar med litet rotkål, neppeligen rofvor.

1 Ilod, Dal. klufvet gärdsle.

C. Linnæi Ungdomsskrifter. 2:dra Ser.

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free