Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
iter daler arlicum.
Butan. Vid floden, jemte Elfdals kyrka, såg man först Euphrasia
alp., coma purp., hvilkens frö med vattnet förts hit från fjällen.
Det rara trädet vid liotnebroen var fuller en ren gran, men
ganska rar variation, i det att dess grenar voro längst neder
vid roten, de på stjelken sittande helt glese och strödde
merendels vertieülatim, som på en tall, hvilka rami sällan hade öfver
en eller annan ramulum, och dess folia adformia stodo ej
pin-natim, utan undiqre sparsa.
Species erat liybrida et Abiete et Pinu progen/ita.
Midt för Loka by, på venstra handen vid vägen, gjorde
Viria midti fi. med fi. albo, som så sällan fins, ängen hvit.
Dessutom sägs Grumen caninum, radice repente, Pediculctris
och Mjölbärsris.
I Elfdals socken planteras öfverflödigt den rätta
Johannis-löken, hvilken sättes i god, fet och dyngad jord, hvarpå straxt
tillförne är brändt ris till aska. De sälja honom till de
kringliggande socknar, hvarest han, helst af qvinfolken, såsom det
raraste aroma i kyrkan tuggas. Samma lök kommer ej så fort
i de omkringliggande socknar.
Zoolog. Uti zoologicis remarquerades intet något synnerligt i dag
mer än allenast refererades af dem bäfrens oeconomie väl hade
sig bekant, att han intet äter någon fisk, utan lefver af
radi-eibus Nymphææ aliisque.
Uomest. I Falun och allt ofvan före till fjällen brukas ett synner-
ligt manér: qvinfolken, sällan karlarna, tugga i kyrkan och
annorstädes ett slags kåda, på särdeles sätt præparerad, den
de tugga, hvaraf spottet flyter starkt och utspottas. Säges
förtaga sömn och fördrifva skörbjugg. Åtminstone gör han rent
tandkött och tänder. Samma tuggkåda præpareras så: man
tager den klaraste kådan, soin fås på gran, den tilltuggas af
vallkullor, pojkar eller käringar tills kådan blir hvit, seg, så
att lion kan dragas långt emellan tänderna, ju längre lion kan
dras, ju bättre sägs lion vara præparerad. Den otuggade
smakar mer bask och hänger mer vid tändren. Sådan brukas
och säljes åt Falun i åtskillig form. När lion tuggas, exciterar
lion starkt ptyalismum ocli säges med tiden förskämma
tänderna, Hon brukas i munnen, tills hon blir röd, hård och
tröttsam att tugga. Denna process tycks vara föga delicatare än
Persernas foeda sævaeea eller samlade spott efter de tuggade
bettel bladen, som det blir en dryck för Magnates.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
