- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
294

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

ite31 dalekaklicum.

Notabelt var här att se huru den hvita störa renmossan
ofvanpå var sa torr, att när man allenast rörde henne med
fingrarna, gick hon sönder till mjöl, men neruti var icke allenast
mjuk och däfvig, utan seg och våt.

Snö såg man här ganska litet. På Hågnabergets södra sida,
midt emellan spetsen och roten, låg snö till 5 à 6 famnars längd
och bredd, 1 alns djup. Ofvanpå var han hvit och rylig, lös
och kram, så att man af honom kunde formera härda snöbollar.
Under en fingers djup, lös snö var ban helt. hård, utan att lemna
någon cavitet efter foten, som honom tryckte, dock kunde man
lätt skära uti honom med värjan. Inunder snöen bara
stenrösen, ett par stenar gingo igenom snöen, hvilka snöen intet
rörde med någon sin kant, hvilket är en notable observation i
Physicis. Bräddarna af snöen voro däfvoge och våte, men
ingenting mer. Der snöen låg, var en cavitet dubbelt större än sjelfva
snöen. Härutaf rann något litet kallt, klart vatten, som ingen
smak egde.

Eljest voro alla dessa berg mycket torra, utan snö ocli
källor, så vida bart var från träd. Häraf kunde på dem ej
något gräs växa.

Gröfvelsjön hade belt klart ocli kallt vatten, dess stränder
voro brante af jord och gräsrötter. Härpå var ett par famnar
änteligen pä bottnen ren sand. Bottnen syntes på 2’/j famnar.
Källor voro öfverflödigt i dälderna, der skog och buskage var.
Dels voro de rinnande springkällor, dels stilla stående
kallkällor i kärren. Alla förde ett vatten, hvars like man aldrig
smakat, sä för dess klarhet och köld, som för dess smak. Det
vatten smakar rätt, som intet smakar.

Neder vid sjön skötos några foglar, hvarefter hördes ett
härligt echo i omkring liggande berg.

Vädret blåste i dag förmiddagen ifrån nordvest ganska kallt
och penetrant. Vid middagstiden saktade det sig och blef varmt
och behageligt. Förmiddagen flögo några moln på himmelen,
som efter middagen merändels försvunno. Om aftonen gick solen
neder under klar horizont lios oss, som lågo neder vid vestra
sidan af Gröfvelsjön, timma förr än dess sken försvann på
nästliggande Hågne bergs. sida.

Mineralog. Ordinaira stenarten hittills j>ä fjällen liar varit hvit, dels
kiselaktig, dels ock hvit och torr. Archiatern Hierxe befaller
uti sin anledning till mineralier, att man skall se efter hvad
stenart fins ordinairt i hvarje province, hvilken observation han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free