Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
iter daler arlicum.
Allestädes får man härliga källor, här och der små insjöar
och träsk.
Bergen äro mest bara med lösa stenar, på hvar andra
liggande, betäckte; kunnandes derpå ingen tuf växa, som matjorden
är här ingen, emedan hon hvar vår sköljes neder i dälderna af
vårfloden eller den smälta snöen. Häraf äro de sidländte orter
ganska spongieuse, liknandes myrar med sin öfverflödiga
svartmylla, som ej blifvit ihoppackad eller med stenar fått
consi-stence, utan lösare än på andre orter, emedan hon hvar vår har
lagt sig öfver den lösa mossan. Dälderna äro altså vätskefulla ~
och lösa, bergen deremot skarpa och torra, att de ej hvitmossan
en gång kunna föda.
I söder ifrån Elghågna såg man ett stycke från vägen, på
vänstra handen, en liten sjö, Lilla Gröfvelsjöen kallad, utur
hvilken Dalelfven, som man straxt nedanföre öfverreste och inom
Dalarne, emellan Salberg och sjön, ellofva gånger öfverfarit,
hade sitt utlopp. NB. den venstra grenens spets, som hopfogas
med vestra grenen vid Gagne.
Vintren på fjällen sades, som troligt är, att isen fryser
ofta till 2 alnars tjocklek.
Notabelt var dock, att vintren sades före Jul vara långt
lindrigare, men au contraire efter.
Askan slår ock ganska ofta neder här på fjällen, hvilket
bevitnade så en karl, som här var slagen i låret, som 32
vildrenar nyligen ihjälslagna vid Suluberget, som i höjden
upprätter sig öfver alla de andra.
Miner. Mest alla stenar här på fjällen äro gröngrå, af en extra-
ordinair fin mossa, den botanici kalla Lichenoides crustaceum et
lepromm, cinereum vel viride. Häraf är svårt, att skilja
sten-arterna ifrån hvarandra af första påseende och förr än man dem
sönderslog.
I dag continuerade samma stensort som i går, som var
matt hvit ocli ej pellucide. Lågo ofta i stora klippor ofvan jord.
77. Vid andra falklägret öfver hela trakten delte sig samma
hvita sten mycket såsom en skiffer och var dessutom mycket
skör och bräckelig såsom en sandsten, stod merendels på kant,
hvarmedelst ban var svär för de resande.
78. Qvartzum Äfven fanns bär ocli der en fin kisel, som glansade af
album. regnet
Botau. Salix minima, som sä ymnigt fins på lappska fjällen, sågs
först i dag. Hon är af ingen beskrifven, växer mest under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
