Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
i
Oeconom.
i). -24 Julii.
Geograph.
Phyaieal.
Mineral.
308
iter dalekarlicum.
Få handelsmän äro här och bodarna in i gården.
Många förrymde svenske arbetade här och Västgötar, som
handlade, voro här nog.
Reste man om morgonen till koppargrufvan, som låg 1 mil
östernorr från staden. Här voro åtskillige sänkningar och
grufvor ett stycke frän hvarandra. Man gick igenom Frid.
5:t.es hel och hållen. Reste der ifrån till staden om aftonen.
Grufvan låg högt, dock ej brant, var nästan fjällik, vädret
i dag var klart, belt utan regn.
Stenarter voro åtskillige, dock förnämligast följande:
A. Minera cupri qvartzosa, hårdmalm.
B. — perpetua, seg malm.
C. — pyriticosa, brunnea, inutilis. Kies, af denna fans
mycket och alltså straxt vid grufvan, sofrades, varandes
långt ymnogare än sjelfva malmen, vore ock ej denna, skulle
skulle grufvan blifva ovärderligare, ty här tycks malm
aldrig skola tryta.
D. Granatus magn., stor som tummar, funnos i några grufvor
ymnogt.
E. Granati nvinimi, sutto här och der i salbandet, tätt som gryn
i gröt, skimrade mycket.
F. Spathum fere prismaticum, albissimum, Qvartsum potius
di-cendiim. Helt klar som en is, fans ock ymnogt i varpan.
G. Petra mieacea, fissilis horizontaliter, var här matrix metalli
och nog lik den garpenbergiska.
H. Petra mieacea, polystrata var den samma, men alternerade
med ljusare och mörkare strata.
Malmen föres om vintren neder till hyttan, som sedan
smältes bela aret. Här kunde verket drifvas med långt större
fart, om skog voro sufficient, som här är ganska fattig. Var
ock illa beskaffadt med grufvorne, der råmärket emellan Sverige
och Norrige sloges accurat efter sjön Fämundens medium eller
som annorstädes i Lappland efter flodernas begynnelse.
I)en de kalla kies, är mycket lik Dalkarlens lefvermalm,
håller koppar, fast ban ej meriterar smältningsprocessen.
Grufvan är ett sväfvande streck, som går in på sidan af
berget, att man med kärra kan köra kring bela grufvan.
Väggarna äro mycket fäste, hvalfven mycket slutte och jämne.
Malmen vinnes genom skjutande 2 dagar och brännande
3:dje dagen, då ban faller jämt och lätt ut medelst berget, som
är mycket horizontaliter skifrigt.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
