- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
351

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iter dalekarlicum.

351

sidorna en fors. Vägen följde med stranden af floden intill
Måckfjärd, eller de första */« milen.

Efter 1 mils resa kom man till en stor by, som het
Måckfjärd, hvarest var en stor fors i Vester Dalelfven och gent öfver
floden, den man på högra handen hade, var Måckfjärds capell
beläget, som hörde till Gagne pastorat. Något stycke nedanför
samma fors jämte vägen låg på högra handen en surbrunn.
När man rest något öfver °/4 m., gick en väg af på venstra
handen åt Gagne, den man följde, emedan man var sinnad bese
grufvorna i Abl och alltså lemnade rätta vägen åt Falun. Denna
vägen var mer skogfull, bergaktig och stenig, än den man
förut haft.

Mot aftonen anlände man till Gagnefs kyrka, vid hvilken
på södra sidan östra Dalelfven rann fram, hvilken conjugerade
sig med vestra Dalelfven (den man vid Måckfjärd lemnade) V2
mil nedan för Gagnefs kyrka vid Mjärga.

I Måckfjärd fick man maken i Vester Dalarne mot bonden A maiis
i Rättvik och Mårtarbo i Öster Dalarna; ty såsom ban gjorde mnhenbu8
en god begynnelse, så gjorde ock denna ett behageligt slut.
Man menar här fjerdingsmannens hustru (Erik Olssons), som
angrep oss här, såsom våldsverkare och tjufvar; emedan vi
släppte våra hästar uti en dess utbetta täppa. Ty sedan vi
mestadelen af dagen varit uppehållne på vägen af åtskilligt
inqvirerande, frågat efter gästgifvaregården, blifvit ditviste,
der intet folk var hemma, skickat efter henne, att få
beqväm-ligare bot för våra hästar, blefvo vi bemötte med inexcusabelt
ovett.

Vädret varierade i dag med mulen himmel och klar, regn Physical.
och solsken.

Forsen vid Måckfjärd föll neder utför en klippa, på sidorna
vid honom var brant och högt, af det forsen frätit det mofulla
landet. Syntes alltså Måckfjärds capell, såsom med skansar
och vallar omgifvet, på den sidan floden, som tillstötte. Af de
således frätne sandväggar gick ut prominencer och delningar,
såsom vid fästningsverk. En dylik situation såg man vid
Gagnef, jemte östra Dalelfven, der man henne på flottbron
öfverför.

Surbrunnen vid Måckfjärd låg uti en dal nedanför högre
landet, som bestod af mo, var nog sänk, hade ett starkt vatten,
både till smak och lukt, dock ej så synnerligen klart, omkring
samma var bygdt ett brunnskar. Några hade här druckit och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free