- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
359

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ITER DALEKARLICUM.

359

horn, coccosnöt, pocal eller kanna, som måste inexcusabelt
ut-(lrickas, fast magen skulle sprängas, hufvudet spricka och hälsan,
allt lifvets nöje, valedicera.

Bondfolket här på orten kläder sig i svart valmar.

De bruka ej här så mycket bränvin, som i de öfre eller
nedre Sveriges provincer; dock äfven här mer än nog.

Tobakvanans trollkonst har fått lika vördnad öfver bela
verlden.

Håll ocli stygn är här, såsom öfver bela Dalarna, morbus
endemicus och allt folks mördare.

Landhafre växte tämmeligen väl och ymnogt kring Al. Oeconom.

Landsorten är här stenig; hvarföre, der åkrarna uppkastas,
linnes ymnog sten, att deraf lätteligen kunde byggas
sten-gärdesgårdar, efter kungl, förordningar, der stenarna nu taga
lika stort rum och i dem bygges en annor trägärdsgård.

Denna socknens inkomst dependerar af den förtjenst, som
vinnes vid koppargrufvan i Falun.

Ifrån Nedanskog reste man, sedan man hvilat öfver natten, d. 17 August,
åt Putbo, der man spisade och jemte vägen besåg en förlagd
Geos^P11-silfvergrufva, som låg 1/2 mil från Falu stad, gent emot Putbo.

Vid Nedanskog såg man i öster en gård, Källslätten kallad,
bygd på en liög ort, hvilken gård egde en extraordinair
pro-spect, ty de vida Dala skogar och berg lågo nedanföre, belt djupt
nedsänkte.

2’/2 fjerdedels mil före man kom till Falun, conjungerade
ordinaire Vesterdals landsväg (den man lemnade emellan Floda
och Gragne) sig med vår, en tid följde afväg.

Allt för stort missbruk är uti Vester Dalarna med
landsvägen, nemligen att ban måste vika på sides för hvar och en
gärdsgård, så att till e. gr. om landsvägen går åt ett åkerfält,
som är delt i 2 gärden, och hvar af dessa alterneras med säd
hvart annat år, så skall landsvägen det ena året ligga öfver
den. det andra öfver den andre åkren eller der ingen säd är.

Jag vill icke tala om huru långa trakter landsvägen ofta
går i krok för gärdets skull, att intet vägen må gä derigenom.
Contrairt såg jag en gång i Småland, att då vägarna skulle
raffineras, slogs vägen midt igenom huset, öfver ett stycke af
hummelgården, genom trägården, der ett stort fruktbärande
päronträd nedslogs, på det vägen skulle gå rätt. Medium tenuere beati.

Vid stadskanten låg Falu grufva, Sveriges största under,
belägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free