Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iter ad exteii0s.
387
D. 17. Om morgonen kl. 7 gick vi om bord på ett Hamburgskt
fartyg eller eouffert, gifvandes 1 Ducat personen i frakt till
Amsterdam. Då vi seglade straxt bort, hafvandes på höger Holsten,
men på venster stift Bremen. Floden Elbe var bred som den största
Lappflod. i hvilken vattnet strömmade som ett hafsvatten efter ebb
och flod, då vi allenast kunde gå med ebben.
Stranden i Holsten var ganska vacker, hög och brant, af sandmo,
allestäds hus, och träd vid husen härligen planterade. Ofvan på
backarne var en härlig gul färg af Genista.
Till hafvet sades oss hafva 18 mil och öfver hafvet 44 mil till
Amsterdam, summa 62 mil.
Många skepp gingo bort med oss, mest holländska, som visades
af deras flaggor — . När vi så gått, sågo vi på venster
hufvudstaden i Bremen, «/’«< Stade kallad, midt emot hvilken vi lågo
öfver natten, som """"’—’ hade grufvelig storm och regn.
D. 18. Som var här i Tyskland pingestdagen sågo vi på venster
hufvudstaden i Holsten, Glückstad kallad, som var en stark fästning.
I sundet, Stör kalladt, måste vi för motvind slå ankar och gå till
lands i Weflesfleret midt mot Kremp en stad i Holsten.
(På porten i Hamburg stod skrifvet: Da pacem Domine in
die-bus nostris; i ett lusthus i en trägård i Hamburg: gör intet ondt,
så vederfares dig intet ondt, alibi, som man ropar i skogen, så får
man svar).
Utom Hamburg sluppo vi deras gemena öl eller drommeldris, som
blef allt skum straxt. Sängar voro med dörrar eller skjutluckor
bygde pä sidan, som ingen säng vore, utan bara väggen eller skåp
i väggen, alltså inga sparlakan. Grodorna skälde belt högt, 3 à 4
gånger högre än i Sverige, hade sitt eget mål. Somliga sjöngo här
att lifvet tycktes födas på nytt, jag vet ej hvad önskan ej skulle
fördrifvas, somliga så illa, att man af melankolie måtte dö.
Maj 19, eller annandag pingst gick man i kyrkan. Byen såg
ut som en liten stad, hade sitt eget apotheque.
Kyrkan var inuti lofvad till högtiden som en skog, att man
hvarken predikstol eller altare se kunde.
Böndren gingo som rika borgare: sammetsbyxor, silfverknappar
och spännen, broderade. Qvinnfolken hade 1000 inventioner på sina
mössor, att man kunde falla i extasie af så många galna
inventioner. I Sverige äro qvinnfolken tokuga, här rasande. Dock ibland
alla var ingen som mindre behagade än Papilionacei, som stodo brede
på sides, svarte. Alla voro Domine. Dessa torde dock se på folk
och ej som foeminæ liamburgenses kasta ögonen bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
