Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fikonträd, medan långhalsade palmer nyfiket räckte upp
sina lurfviga hufvuden, och enstaka, mörka cypresser togo
sig ut som dystra molltoner midt upp i den glada färg-
skalan. Men straxt på andra sidan strömmen reste sig den
gula klippa, som uppbar Davids stad. Igenom den dall-
rande solröken framträdde i tydliga ljus- och skuggmassor,
först de krenelerade, med torn försedda, ringmurarne och
tätt der bakom det väldiga templet med sina utanverk och
förgårdar, sina dubbla pelargångar och sina utskurna, för-
gylda portar. Något längre mot norr och i nära anslut-
ning till templet, syntes de praktfulla lemningarne af Davids
borg, och vid foten af dessa båda vördiga minnesmärken
trängde sig, likt trogne undersåter kring sitt furstepar, mas-
san af stadens öfriga bygnader. I bakgrunden tedde sig
yppiga skogar och Judeens berg.
Der låg en fridfull stillhet öfver detta landskap; intet
ljud, förutom syrsornas ringande sång och surret af syss-
lande bin, höjde sig i den ljumma luften, som doftade af
timjan och reseda. Jag steg utför den branta väg, som,
med många krökningar, förde ned till en öfver strömmen
kastad stenbro. Men hunnen halfvägs ditned, upptäckte jag
en smal ginväg, gående rakt utför de olivklädda branterna,
och jag tog af på densamma. Stigen stupade starkt, och
för att undvika att halka, måste jag gå med sänkta blickar
och se till hvar jag satte ned foten; plötsligt, i det jag
kom ut på en liten öppen plats i snåret, hörde jag bullret
af en mängd stora vingar i flygt, och lyftande upp hufvudet,
såg jag en hop korpar flaxa bort under hesa skrän. Utan
att dervid fästa särskild uppmärksamhet beredde jag mig
att gå vidare, då mina ögon, i det de åter sänkte sig,
råkade ett föremål, hvars åsyn kom blodet i mina ådror
att stelna.
65
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
