Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
noga kände, fastän han gnällde så lågmält och darrande, den
skrymtaren, sade att »mästaren» var kommen för att hjelpa
mig ifrån min blindhet. Den qvacksalfvaren! ja det fela-
des mig bara; han skulle med sina djefvulsfunder beröfva
mig min sista brödkant! Det var ju att öppet håna mig.
Men så gaf jag dem också svar på tal; jag trefvade med
händerna på marken och fick mig ett par duktiga stenar,
som jag slungade emot dem. Jag hörde att den ena tog,
men den andra väntade de icke på, fast mästaren» sjelf
har sagt, att den som får ett slag på högra sidan skall vända
den venstra sidan till! Ha! ha! — ja stora ord det har
han godt om, den skräflaren, men när det gäller att släppa
till sitt skinn, då är han icke med längre. — Men nu får
han det nog ändå, med Guds hjelp, ty Herran Zebaoth är
rättvis och lönar menniskan efter som hon har förtjent; hör
du, hur de gasta och ropa der nere? De kalla på hans
falska blod! Gud skyddar Israel! Gud skall glädja sig,
när han ser en sådan hämnd, och skall två sina fötter i
den ogudaktiges blod!
Den gamle var vidrig att åse; hans ansigtsfärg hade
blifvit askgrå, de blekblå läpparne skälfde, de liflösa ögo-
nen voro blodsprängda, hela hans kropp darrade af vrede;
i handen svingade han sin knöliga käpp och slog den med
våldsamhet mot marken, liksom hade der legat en osynlig
fiende. — Ännu halfvägs utför trappan hörde jag hans gälla
stämma, och den jernskodda stafvens klang emot stenarne.
Jag skyndade igenom gränderna, hvilka upptogo dalen
emellan Zion och Moriah; det var det egentliga handels-
qvarteret, men alla bodar voro naturligtvis stängda, och inga
menniskor syntes till. TLedd af oväsendet på tempeltorget,
nådde jag dock snart den höga trappa, som förde upp till
klippafsatsen, på hvilken templet stod; längs krönet omgafs ber-
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
