- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 3 /
73

(1877-1882) With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

några af sitt anhang. — Det lär nemligen ha varit så,
att, sedan de bortåt en timma suttit uti matrummet, —
ensamma förstås, ty ingen kan väl sätta sig till bords med
sådant följe, — hade dörren slagits upp med fart, och en
af lärjungarne, en af de gamle, hade kommit rusande förbi
Nadab utan att se honom, der han satt i kyffet. Han såg
förstörd och vild ut, med håret på ända och ögonen stående
ut ur hufvudet; säkert hade han icke hållit ut med att se,
hvad som föregick derinne, ty hvad tron I väl? När han
försvunnit uti natten, smög sig Nadab bort till dörren och
lade örat derintill; och då hörde han tydligt först långa
snyftningar och jemmer och sedan hur Nazarenern hof
upp sin röst och sade: tagen här utaf mitt kött och äten,
och dricken Eder mätta i mitt blod till en åminnelse af
mig, som nu skall döden dö! Då lopp Nadab, full af fasa,
derifrån för att berätta för sin husbonde det gräsliga han
hört; men denne ville icke tro hans ord, och när de sedan
ville gå in uti gästrummet, gick dörren upp, som af sig
sjelf, och hela den afskyvärda skaran trädde ut med mä-
staren i spetsen. Nadab betraktade honom noga, vid lam-
pans sken, men, utom att han såg förgråten ut, syntes ingen
förändring i hans väsen. Han och alla lärjungarne omfam-
nade Simon och drogo sedan derifrån, ut i kolsvarta natten.

— Achim, min vän, sade Joram med ett leende, din
Nadab ser mig misstänkt ut. Månn icke örtekrämaren, hans
herre, också håller något vin till salu? Vore så vanvettig
saga sann, borde ju, vid detta laget, mannen ha förblödt,
likt en offerstut på altaret, och ändå ha vi ju nyss sett
honom frisk och sund gå öfver torget här.

— Åh snack, envisades Achim; likasom det skulle vara
något för en sådan der, besatt af onda andar, att bedja
sin förman Beelzebub stämma hans blod och hela hans sår?



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/3/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free