- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 3 /
82

(1877-1882) With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för hvilket annat brott skullen I vilja, att jag fällde honom?
Månne derför, att man sagt honom påstå sig vara Judarnes
konung? Vid Abram, jag vore väl en skymfare utaf min
egen makt, ifall en medregent i lumpor, en som delar natt-
qvarter med hundar och schakaler, skulle lyckas skrämma
mig! hafven I dessutom icke sjelfve hört honom skryta med
att hans rike icke är af denna verlden? Hvad viljen I då
mera? Är han en konung öfver Judar, som icke finnas till
på jorden, så må han gerna fortfara att regera dem intill
evig tid; jag skall; vid Aarons skägg, icke göra honom
väldet stridigt!

Der uppstod en rörelse bland presterna; de vexlade
snabba, oroliga blickar, och några bland de öfverste dristade
sig att falla Herodes i talet.

— Ja, jag wvet,.... afbröt dem denne med trött
stämma och sjönk tillbaka bland kuddarne; jag vet! han
har låtit kalla sig Christus, Messias, Guds son — Gud
sjelf! nå än sedan? .... När började man straffa sinnes-
sjuke för deras tomma griller? — I sanning jag förvå-
nas! men sen I då icke, att denne usling intet annat
är än en fjollig svärmare, en galen grillfängare, en van=
mäktig ordprålare, som, en gång satt på wverkligt prof,
blifver stum som en ödla och intet förmår. — Eller me-
nen I verkligen, att, om han varit vid förståndet och en
trollkarl, — som vissa vilja göra honom till, — han skulle
lemnat oförsökt att med något bländverk fria sig, då jag
nyss lofvade honom nåd emot ett underverk? — Högvör-
dige män, jag ömkar Eder!

Tetrarchen teg ett ögonblick, liksom mattad af det
myckna talet, och räckte ut sin guldpokal att fyllas; —
de förnärmade och uppbragte leviterne begagnade tillfället
och försökte en sista stormlöpning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free