Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvilket en förfinad grymhet föreskrifvit att han sjelf
skulle bära upp till afrättsplatsen,. När han hunnit fram
till porten, syntes han dock redan vara nästan uppgifven,
och det var hjertskakande att se honom, med svigtande knän,
stappla fram till muren för att söka ett stöd och andas ut ett
ögonblick; icke desto mindre ville några af soldaterne, genom
att sticka honom med udden på sina spjut, tvinga honom att
gå vidare, men vid denna syn uppsteg bland mängden ett
sorl af missnöje och medlidande, i följd hvaraf den befäl-
hafvande centurionen fann för godt att gifva befallning om
några minuters rast. Sällsamt nog hade en hel förän-
dring inträdt uti folkmassans hållning; ifrån att, medan fån-
gen ännu blott var anklagad, hafva öfveröst honom med
skymford och uppfyllt rymden med sitt skrän, hade den
nu på en gång, sedan han ohjelpligt kommit i dess våld,
blifvit stilla och tyst, nästan högtidlig: det var liksom kände
den sig i sin ordning fängslad och kufvad af dödens
majestät. o
Den olycklige stod stödd med ena skuldran mot väg-
gen och sökte att med handen lyfta litet på sitt kors för
att, åtminstone till någon del, mildra trycket af den ofantliga
bördan; hans af smärtan förvridna drag bibehöllo ännu sin
milda prägel, men från de nedfällda ögonlocken strömmade
tårarne utför hans kinder och blandade sig med blodet,
som sipprade fram under törnekransen. — Rundtom ho-
nom var det tyst, man kunde tydligen höra hans fläm-
tande andetag.
I detta ögonblick såg jag en yngling, ledd vid han-
den af en äldre, fattigt klädd qvinna, tveksamt stiga fram
ur hopen; sedan de gått några steg, stannade de midt på
vägen, och man hörde gossen med darrande stämma ropa:
— Herre, Davids son, varkunna dig öfver mig!
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
