Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. P. Ödman - «Morbror Pelle» och hans pojkar - III. En hjelp vid Morbror Pelles sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och glänsa af välmåga. Om någon har sett en väl utrustad
hönsgård och der förmärkt, hur en hederlig och förfaren
höna, omgifven af öfver ett tjog kycklingar, arbetar, hackar
och krafsar i jorden för att skaffa föda åt de små, och så,
när hon ser dem plocka på alla håll af det rikliga mål hon
beredt, kacklar af glädje, så kan han få en svag föreställ-
ning om den kärlek och den glada outtröttlighet, med hvil-
ken Moster arbetade i sitt stora hushåll.
Hon var på benen hvarje morgon nästan lika tidigt
som sina raska biträden Lisa och Maja Stina. Omkring kl.
half 6 skulle hon utlemna skorpor, kringlor och socker till
omkring tjugofem koppar kaffe, och i samma proportion fortsattes
hushållsbestyren sedan för de större och fastare målen. Det
var en verklig garnisonsproviantering. Men enkel och tarflig
var födan; detta öfverensstämde både med dåtidens enklare
lefnadssätt, synnerligen i Vermland, och med de båda ma-
karnes ifriga begär att spara, men, märk väl, spara för andra,
ty tarfligheten af deras bord satte dem i tillfälle att hjelpa
så många fler, att mätta och kläda så många fler. Och det
öfverensstämde också, tilläggom det, med en grundsats, som
Morbror Pelle och Moster Gustafva ärligt hyllade, och som
de äfven under lyckligare ekonomiska omständigheter skulle
ha strängt tillämpat, nemligen att barn böra uppfostras vid
tarflighet. Också var röda gården känd som det tarfligaste
af alla skolgossehem i staden och det förspordes från andra
pojkkaserner, enkannerligen Fru P:s, att man der hade det
mycket finare, ja, att man rent af fick grädde i vällingen
hvarje morgon, en oerhörd lyx, som aldrig skulle ha vunnit
insteg i röda gården. Men hvad gvantiteten af anrättnin-
garne beträffar, så var den vid Moster Gustafvas bord obe-
gränsad. Ingen har der sett faten försvinna, innan han fått
sitt lystmäte. Vällingen och gröten kokades i verkliga jätte-
£99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
