Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. P. Ödman - «Morbror Pelle» och hans pojkar - III. En hjelp vid Morbror Pelles sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moster Gustafva så visste man, att man sände dem till ett
hem. Moster Gustafva hade inga egna barn, men den vård
och den kärlek, hon egnade dem som anförtrotts henne,
torde af dessa sjelfva sent förglömmas. Minst af allt skola
de kanske förgäta, hur ömt hon vårdade dem, när de voro
sjuka. Hon gaf dem visserligen hvarken »inpackningar» eller
öfversköljningar såsom den mera kraftige Morbror Pelle, men
hon vakade stilla vid deras bädd, och när hon vid epide-
miska sjukdomar såsom messling, skarlakansfeber o. d. sam-
lat sina unga patienter i ett särskildt sjukrum, så var hon
outtröttlig som en barmhertighetssyster, men utan pjunk —
när hon kom, så kom hon glad som ett solsken. Och
under konvalescensen, hur var det icke hennes: glädje att
förkorta deras långa timmar genom att sitta midt ibland
dem och läsa högt ur någon god och underhållande bok.
»De blifvit män i staten, de forna pojkarnes, men vi
äro vissa, att de ej glömt Moster Gustafva; och om hennes
lilla fryntliga bild i den hemmaväfda klädningen framträdt
lifligare för dem än förut, när de läst dessa rader (i fall de
komma att läsa dem), så skulle det glädja oss hjertligen, — vare
sig att de minnas henne som sjuksköterska eller sagoberätterska,
eller som tröstarinna i sorg och lexnöd, eller de minnas henne
vid bordsändan midt emot Morbror presiderande öfver pann-
kaksfaten, eller de minnas, hur hon vid något extra tillfälle, då
de uppfört sig väl, tagit dem med sig in i handkammaren, den
hemlighetsfulla handkammaren, upplagsplatsen för russin och
mandel, torkade äpplen, skorpor, kringlor och pepparkakor
och mera sådant, och der fägnat dem med ett par skorpor
eller en nypa russin eller annat godt för deras välförhål-
lande. Den belöningen kändes måhända då icke mindre
hedrande och glädjande än mången större, som de sedan
fått här i lifvet, tilläfventyrs ur statens stora handkammare
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
