Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. P. Ödman - «Morbror Pelle» och hans pojkar - P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter att i 22 år troget ha arbetat i skolans tjenst
fick Morbror Pelle i vestra Wermland ett pastorat, dit han
och Moster Gustafva flyttade sommaren 1855, sedan de upplöst
garnisonen i röda gården och skiljts från sina pojkar under
tårar. Hur Morbror Pelle verkade i sin församling med det
varmaste nit som själasörjare, hur han arbetade på folkunder-
visningens främjande, hur han var outtröttlig i att hjelpa fat-
tiga och besöka sjuka och öfverallt bringa lindring och tröst, så
mycket han kunde, hur han med ett ord vardt en fader inom
församlingen och i sin kärleksverksamhet kraftigt understöddes
af Moster Gustafva — allt detta förtjenade i sanning skildras i ett
särskildt kapitel. Men vi nöja oss här med dessa antydningar
och tillägga blott, att, om Morbror Pelle var en »fader» inom
sin församling, så var han dock ej af det veka slaget: med
den gamle stränge magisterns hela kraft öppnade han genast
krig mot inrotade laster inom sin hjord och uppträdde sär-
skildt som en väldig kämpe mot superiet. Han reste bort
till lönnkrögarne på alla håll och läste lagen för dem, och
drinkarne tog han i allvarlig upptuktelse; men till och med
dessa kunde ej neka honom sin aktning. »Dä ä skada på
en tåcken karl, att han inte super bränvin» var det värsta,
som en gammal supare kunde säga om honom, då han en
gång tillfrågades, hur han tyckte om prosten.
På sina pojkar tänkte prosten ofta med saknad, och
för att ändå ha ungdom omkring sig, lät han tvenne upp-
växta systerdöttrar, som han tagit med sig, öppna en flick-
skola i prestgården, och här mottogos, så långt utrymmet
tillät, helpensionärer från olika trakter af Wermland. Hans
tid medgaf honom ej att sjelf i denna lilla skola meddela
undervisning, men han var, om vi så få säga, dess erfarne
inspektor, och vanligen slutade undervisningskursen dermed,
att han beredde de unga flickorna till sin första nattvardsgång.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
