Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Grekland i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
tiska pressen. Den är ofta fylld af en farlig,
revolutionär ande, utan känsla för det rätta och
passande, men en dålig tidning är dock bättre än ingen
i ett land, som för fyratio år sedan icke egde ett
spår af intellektuellt eller politiskt lif. För öfrigt
räknar Atheniensiska pressen äfven aktningsvärda
organer: Lagliylieten (Evvofiia), Pånyttfödelsen
(Ilafayywaia), Folkets vän ((ZMtWaos), Den Grekiske
patrioten ((DdoTraiQig "Etäyv), hvilka försvara med
mod och talang ordningens och den lagbundna frihetens
sak mot revolutionspartiets anfall. Vidare finner man
der en archeologisk journal, tre literära tidskrifter,
två i medicin, en i rättsvetenskap och en i theologi,
och det for Greklands ringa folkmängd alltför stora
antalet af dylika periodiska skrifter förklaras deraf,
att de inom de Turkiska provinserna ega sin största
läsarekrets.
Det Nygrekiska språket är föga kändt i Europa,
e-huru det förtjenade vara det för sin literatur,
hvilken under de trettio frihetsåren utvecklat
sig i flera riktningar, men rikast inom poesien,
der namnen Solomos, Alexander Sutsos, Zalacosta,
Rhangabe och Valaoritis nämnas med heder. Prosan har
liksom alltid i literaturens barndom vunnit mindre
stadga än poesien, men eger dock förtjenstfulla
verk isynnerhet inom historieforkningens område,
hvarjemte de antiqvariska studierna, såsom naturligt
var i Grekland, erhållit talrika idkare, bland hvilka
Rhangabe för sin bok om Helleniska Antiquiteter
erhållit en plats i Franska Institutet. För öfrigt
ega de flesta vetenskapsgrenar sina målsmän vid
universitetet i Athen och odlas med framgång, om
man undantager de reella vetenskaperna, fysik,
mathematik, chemi, i hvilka utvecklingen är
mindre framstående. Hvad folkundervisningen angår,
är Grekland efter de Skandinaviska länderna och
Skottland måhända den Europeiska stat, i hvilken
denna är rnest spridd. Folkskolorna för begge könen,
så väl offentliga som enskilda, äro till antalet 830
och besökas årligen af 64000 lärjungar. Begäret efter
vetande är oerhördt bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
