Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett maningsord om nyttan och nödvändigheten af formstudier, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
realisera begreppet menniska, hvilket icke kan komma
till stånd utan att de begge sidorna utvecklas till
öfverensstämmelse och harmoni med hvarandra.
Det fattas oss sålunda, hafva vi sagt, en
verkligt sann och ädel uppfattning af den sinliga
formen och dess betydelse såsom uttryck för det
andliga. Orsakerna till denna brist äro flere. Först
och främst måste vi dit räkna kristendomens
nyssnämnda verkan inåt, såsom reaktion mot den
döende antikens förslappade och öfverretade dyrkan
af köttet, samt särskildt den falska tolkningen af
evan-gelii lära såsom grundfiendtlig mot den rent
menskliga uppfattningen af den sinliga verlden och
dess betydelse för oss såsom sinligt-förnuftiga
varelser. Visserligen gjorde renaissancen, som
återuppväckte den antika bildningen, en protest i
mensklighetens namn mot den ensidigt spiri-tualistiska
riktningen. Men den ungdomliga fröjd öfver lifvet
och dess yttringar som dermed vaknade, urartade
efter en kort blomning till den öfverdrift och det
sjelfs-våld, hvilka frambragte barocktidens våldsamma
kränkningar af alla förnuftets och smakens lagar. I
tvåhundra år låg menskligheten fången i nesliga bojor
af osmaklighet och onatur, tilldess med Franska
revolutionen en reaktion äfven i detta hänseende
inträdde, stödd på ett nyväckt och föryngradt studium
af antiken, och arbetande att utrota peruktidens djupt
ingrodda villfarelser. Olyckligtvis återvände med de
Franska liljorna vid Restaurationen till en stor del
äfven traditionerna i smak från förra tide-hvarfvet,
och derföre kunna vi, oaktadt de romantiska
skolornas protester och många allvarliga bemödanden
att komma naturen närmare, icke annat än anse tiden
ännu till betydlig grad bära märken efter de bojor,
hvilka tvenne sekels onatur pålagt. Vi behöfva blott
betrakta våra moderna möbler, våra tapeter, våra
kärl, våra tyger och de tusen ting, som omgifva oss
i det alldagliga lifvet, och jemföra det med sådant,
som vi t. ex. finna i samlingar från äldre tider,
för att se skilnaden i smak och bli öfverty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
