Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet af G. Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
dan banade vägen. Arbetet är derföre enligt vårt
förmenande mindre märkligt såsom historiskt-kritiskt,
än såsom esthctiskt-kritiskt. Förf. har förmodligen
sjelf kännt den tvungna osjelfständigheten i det
förra afseendet, och lian försöker derföre ibland
att bredvid den jemnt utstakade stråkvägen utpeka,
huru den enligt hans tanke borde ha gått, ehuru han
dock snart öf-vergifver dessa försök och låter den
anfäktade åsigten gälla. Sådant är t. ex. fallet,
då frågan är på sid. 237 om Herr Eichhorn och den
af honom upptäckta komedien ’Tisbe," der enligt vår
tro Herr E. obestridligen har rätten på sin sida,
såsom äfven förf. till hälften medgifver. Ett annat
tillfälle af samma art är invändningen mot Klemmings
skarpsinniga och ovederlägg-liga kritik af titelbladet
till "Alle Bedlegrannas Spegel" (sid. 277J. Ibland
skönjes någon osäkerhet och brist på kritik i de
fakta, hvilka stå förf. till buds. Så citerar han
stundom sin källa ur andra hand, t. ex. Whitelocks
dagbok efter öfversättningen af 1777, och det
ser i sanning underligt ut att finna den Engelske
ambassadörens ord anförda med citationstecken i
en gammaldags Svensk form, som med grundtexten och
dess innehåll har platt ingenting att beställa. Och
skulle det icke, oaktadt den anförda källan, vara
ett historiskt misstag, då författaren till tragedien
"Troijenborgh," Catonius, göres till lektor vid Kalmar
gymnasium, ehuru detta läroverk icke finnes upptaget
bland de af Gustaf Adolf inrättade gymnasierna och
först under Carl XI:s regering erhöll detta namn,
efter att förut hafva varit kalladt collegium? Om
Catonius 1632 skref sig "rector scholse," så gjorde
han den troligen fullkomligt rätt, ty svårligen kan
han, ehuru lä-rarne kallades lektorer, hafva "en tid
förenat båda tjensterna,7’ åtminstone icke på det
sätt, som förf. menar.
Dock - dessa anmärkningar betyda intet inför
arbetet i dess hel-liet. Kan det icke tillfölje
af de förträffliga arbeten, som föregått, vara
fullt sjelfständigt såsom kritisk historia, så
har det tillfälle att vara detta så mycket mera
såsom esthetiskt-kritisk betraktelse öfver och klar
återspegling af en gifven verklighet. Här möta vi
samma talang, som vi haft tillfälle beundra i förfrs
föregående "Framställning af de förnämsta esthetiska
syste-merna"; så i teckningen af medeltidsdramats
öden och skoldramat i Tyskland såsom inledning
till den egentliga betraktelsen, så i målningen
af tillståndet i Sverige under olika tider, och
förnämligast i de klara och lätt öfver-skådliga
redogörelserna för de särskilda dramatiska styckenas
innehåll. Grundligast och sjelfständigast synas
oss Messenius och Stjernhjelm vara behandlade
och bedömde; också har den förre redan tidigare
blifvit af förf. utförligare framställd. - Vår
literatur är skyldig förf. mycken tacksamhet för
den möda han nedlagt på och den nitälskan han
visat för den svenska diktens häfder, isynnerhet
då det gäller företeelser, hvilka ofta kunna synas
motbjudande för det esthetiska sinnet och icke ega
annan betydelse än den bibliograriska. Det är denna
kärlek till saken, som verkar så godt i det anmälda
arbetet och gör det till den efterföljansvärdaste
förebild för alla sträfvanden i samma riktning.
C. K. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
