- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
72

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

när det i mensklighetens historia en gång omsider
blir dag och menskligheten ändtligen ser, att hvad
hon ser är det ändliga, och att det gudomliga är
någonting som hon icke ser? Jag kan blifva så mycket
mera frestad till en sådan tanke, som det i sådant
fall vore någorlunda förklarligt, hvarföre de, som nu
anse sig hemmastadda i gudomliga ting, likväl bemöta
hvarandra såsom hedningar. Ty lika oförklarligt som
det är, att sanningen skulle hos någon kunna alstra
oförsonlighet och bitterhet, lika rimligt är det,
att just detta skulle blifva frukten af en villfarande
och inbillad kunskap. Och om så vore, att inan om Gud
ingenting kunde veta, så är det gifvet, att den, som
beskyllde mig för att i min religiösa öfverty-gelse
vara eri hedning, sjelf icke heller kunde göra anspråk
på någon annan och bättre benämning, och när sålunda
det namnet vore det bästa, som någon kunde begära, så
hade i och med detsamma all anledning för mig upphört
att blygas öfver det namnet. Att vara menniska och
att vara en om Guds rike fullkomligt okunnig hedning
vore då alldeles ett och detsamma.

Och en sak till. Vore det afgjordt, att man om Gud
ingenting kunde veta, så är det väl ternligen gifvet,
att ingen af mig skulle begära, att jag eftersträfvade
det omöjliga: kunskapen om Gud. Hvilken vinning för
mina timliga intressen! Hvilken besparing af tid
och krafter, af möda och arbete, minnets arbete och
tankens! Skolgossen behöfde icke längre bråka med
Lindbloms kateches eller Schartaus kateches eller
någon annan kateches. Kateche-sen skulle då blifva
en undervisning om onödiga stycken, och följaktligen
saklöst kunna läggas åsido. Och i stället kunde man
göra gossen underkunnig om det som - jag hade så när
sagt: det som ligger honom närmare, t. ex. hans egen
kropp eller andra kroppar, med hvilka han dagligen
måste komma i beröring. Det vore att hålla den unge
verldsmedborgaren vid den här verlden, som han ju i
alla fall tillhör, och göra honom mindre benägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free