Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvifvel erbjuda sig på den vägen alltid. Men om han
kunde klart genomskåda sagesmannens inre, då han
förkunnar honom den åberopade lärdomen? Ja, då skulle
han utan tvifvel kunna se, huruvida hans intyg vore fullt
bindande eller icke. Skälet, hvarföre han nu icke kan
detta, torde således vara det, att han icke äger klarhet
i sin uppfattning af sagesmannen. Det finns för honom
ännu någon vrå af sagesmannens väsen, som är dunkel,
och derföre att hon är dunkel, kan hon möjligen gömma
sanning och uppriktighet, möjligen villfarelse eller
skalkaktighet.
Skall han sålunda söka att vinna klarhet i sin
uppfattning af sagesmannen? Ja, om han på auktoritetens
väg vill vinna visshet i den ifrågavarande saken, så har
han utan tvifvel ingenting annat att göra. Hvad blir då
hans uppgift? Att utforska allt hvad som ligger i
sagesmannens själ, åtminstone allt det, som äger något det
minsta sammanhang med den sak, som är i fråga. Han
måste klart se, huruvida sagesmannen i denna sak
kunnat och velat säga honom sanningen, eller med andra
ord: han måste klart se, i hvilket förhållande
sagesmannens vetande och vilja stå till sjelfva saken. Men för att
klart se förhållandet mellan två måste man ovilkorligen
klart se allt hvad som ligger uti de begge, som satts i
förhållande till hvarandra, emedan förhållandet alltid blir
i någon mån annorlunda, när något af de begge i
förhållande satta i någon mån, om än den minsta, förändras.
För att då t. ex. kunna klart känna, huruvida
sagesmannen om den ifrågavarande saken kunnat säga honom
sanningen, måste han klart känna först och främst
sagesmannens kunskapsförmåga, men för det andra också
saken sjelf. Till saken sjelf blir han alltså ytterst hänvisad
och kan utan egen insigt i henne icke ens på
auktoritetens väg vinna otvifvelaktig visshet. Men när han
genom insigt i saken sjelf vunnit full visshet, då har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
