- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
82

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

nesbörd eller med afseende på hela vårt vakna och
sansade jordiska lif? Ar icke möjligen vintern med
sina o-öfverskådliga snöfält, vårens blomsterverld,
sommarens yppighet, höstens rikedom, bäckens sorl,
forsens dån, klippornas majestät en skapelse af
förvillade sinnen? Astronomien har sagt oss, att
solens dagliga vandring kring vår jord, hvilken
i årtusenden varit trodd, blott utgjort en optisk
villa; skulle icke äfven jordens, planeternas dans
kring sin sol och hela stjernehärens marsch öfver
himmelens dunkla slätter kunna vara en villa blott,
ett nattligt panorama, ett fata inorgan a i kolossala
dimensioner? Ja, hvem vet? Det skulle kunna vara
så. Men ännu värre vore det, om det måste förhålla sig
så. Det ser knappast bättre ut, såsom vi snart skola
få se. Från den ståndpunkt, på hvilken vi hittills
hafva ställt oss, har verkligheten af hvad vi förnimma
förekommit oss tvifvelaktig. Vi gå ett steg längre,
och overkligheten af våra förnimmelser skall visa sig
otvifvel-aktig. Det låter betänkligt, men låtom oss
undersöka. Våra kunskaper, det är ju något som finnes
hos oss, men verkligheten ligger ju utom oss. Huru är
det då möjligt, att vi i våra kunskaper skulle fatta
verkligheten? Det skulle väl icke kunna ske på något
annat sätt än så, att antingen jag i mitt förnimmande
ginge utom mig sjelf eller att verkligheten ginge upp
i mitt förnimmande, eller möjligen så, att intetdera
vore händelsen, men att mitt förnimmande utgjorde ett
slags spegelbild af den mig omgifvande verkligheten.

Vi vilja ett ögonblick skärskåda dessa trenne
möjligheter. Den sista först. Mitt förnimmande skulle
vara ett slags spegelbild af verkligheten. Ser jag
icke, huru ett vackert landskap med sina berg och
lunder och åkrar och ängar, som slutta ned mot sjön,
när böljan är stilla, afmålar sig i hennes tysta
djup? Ser jag icke midt på dagen stjernorna le mot
mig från bottnen af den djupa brunnen, ur hvilken
annars boskapen vattnas? Och ser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free