- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
98

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Finmarkens natur och folk, af Th. M. Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

bildande liksom lummiga lunder, hvilka smärre
alg-arter af de sirligaste former smycka med sina
lifliga färger*) och i hvilka tusen-, ja, million-tal
af hafsdjur af den mest vexlande form åstadkomma det
lifligaste hvimmel. Det är dessa milliarder af smärre
hafsdjur, som lemria den hufvudsakliga näringen åt de
sprutande hvalarne, åt fisk-måsarnes talrika flockar
och åt de fiskstirnmar, på hvilka dessa trakters
välstånd nästan uteslutande beror. Om dessa stimmars
ofantliga storlek kan främlingen svårligen göra sig
en föreställning; först då han med häpnad skådar
hafsytan på långa sträckor antagande likheten af en
sjudande kittel, der sejen lekande framtågar i tätt
packade kolonner, först då anar han den guldgrufva,
som hafvet här utgör för den idoge arbetaren.

Framför alla andra företeelser inom djurverlden torde
dock hafsfoglarnas talrikhet ådraga sig den resandes
uppmärksamhet. Den, som en gång sett ett "FuglevaBr"
eller fogelklippa, skall säkerligen aldrig glömma den
e-gendomliga synen. På den i hafvet brant nedstupande
fjällväggens afsatser sitter fogel vid fogel, i
dess hålor

*) Ett, om ock svagt, begrepp härom kan man
erhålla pä sjelfva stranden, då vattnet under ebben
faller. Skilnaden mellan hafvets höjd vid ebb oeh flod
är nemligen ej obetydlig (i medeltal omkr. 6 fot),
hvarigenom stora, sträckor under ebben ligga ofvan
vattnet. Här anträffas i mängd de nämnda tång- och
andra alg-arter, men förete då, nedliggan-de mellan
stenarne och gyttjan, ingen intagande anblick. - Om
vintern utgör en del af dessa tång-arter en väsendtlig
del af boskapens föda (dessutom hufvudsakligen
bestående af torkade tiskhufvudj; hafvets stigande
och fallande tjenar strandbefolkningen nästan såsom
ett ur, och i forna tider begagnades det såsom ett
bestraiTning^medel. Mari torde knappast kunna tänka
sig ett stridslågan kraftigare släckande medel, än att
"sattres i Fjsereii", d. v. s. att slagskämparne, mot
hvarandra sammanbundna, utsattes på den under ebben
torra stranden, på det att den kommande flodens kyliga
vatten måtte sedan under längre eller kortare tid nå
dem till midjan, armvecken eller halsen - allt efter
brottets beskaffenhet. Ehuru detta bestraffnirigssätt
blifvit af flere draget i tvifvelsmål, lära dock,
enligt trovärdiga personers intyg, i gamla domböcker
finnas ojäfaktiga vittnesbörd derom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free