Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Finmarkens natur och folk, af Th. M. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
medel äro mer eller mindre otillförlitliga,
tvingar vinden dern genast att söka skydd bland
busksnåren. Ute vid hafskusten förekomma de
derföre äfven i blott ringa antal, under det att
de i floddalarne utöfva ett tyranniskt herravälde;
detta gäller isynnerhet om Syd-Varanger, som till
och med i det myggrika Finmarken är i detta afseende
allmänt beryktadt.
Jemföra vi nu klimatet, vegetationen och djurvärlden
i Finmarken och i andra länder på samma breddgrad,
så finna vi en betydlig olikhet. Väl och sedan länge
bekant är det faktum, att intet så nordligt beläget
land är så lyckligt lottadt, och orsaken dertill är
äfven lika välbekant. Det är Golfströmmen, hvars i
Mexikanska viken uppvärmda vatten stryker längs norra
Norges kuster och bildar en outtömlig värme-källa,
som hindrar dem att förvandlas till Grönländska
glacier-haf eller Asiatiska tundror. Bevisen för
denna ströms tillvaro äro så inånga, så tydliga och
så väl bekanta, att jag anser det öfverflödigt,
att här anföra dem; må det blott nämnas, att den
än i dag på Finmarkens stränder uppkastar hela med
rötterna uppryckta stammar af Amerikanska trädslag,
tropiska växters frön*) samt pimpstens-stycken,
som den förmodligen i förbifarten hemtat vid Islands
eller Jan Ma-yens kuster. På denna ströms tillvaro
beror dessa trakters väl och ve, och det torde derföre
ej sakna intresse att till besvarande framkasta den
frågan, huruvida denna ström of örändradt bibehåller
sin kurs, eller huruvida några förändringar deri kunna
observeras. Att frågan är svår och för närvarande
nästan omöjlig att med någon grad
*) Förnämligast är detta förhållandet med
fröna af en stor ärtväxt, Kntada yigalobiwn,
hvilka här äro allmänt kända under namnet
’’Sönödder". Egendomligheten af deras förekomst
har bland den vidskepligare delen af befolkningen
gifvit upphof till deras användande såsom amuletter,
läkemedel o. s. v. Äfven Ryssanic sätta stort värde
på dem och lära använda dem till förutsägande af
vädrets beskaffenhet, men huru detta tillgår är mig
lika obekant som oförklarligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
