Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Anmälningar af nya skrifter.
Chr. Er. Fahlcrantz’ Samlade Skrifter. I-V. örebio
1863-65. I dessa dagar hafva vi mottagit tvenne nya
delar af den frejdade författarens samlade arbeten,
innehållande "Reseminnen" samt "Tal och Föredrag",
begge på prosa. I de foreliggande fem delarne kunna
vi nu erhålla en bild af hans literära verksamhet,
och vi finna honom der vara en högst mångsidig
skriftställare, hvilken eger toner lika mycket för
djupt allvar som för uppsluppen munterhet, hvilken
med gedigen didaktisk reflexionspoesi förenar sinne
för romantikens glöd och öra för ordens musik,
stundom äfven i öfverdrifvet lekande former, hvilken
behandlar versen såsom sitt hvardagsmål och dock
rör sig lika ledigt i den andliga vältalighetens
stränga skrud som i den intelligenta turistens lätta
resdrägt. Det är ej vår mening att här upprepa, hvad
man redan sagt om förf:s "Ansgarius", att den är ett
djupsinnigt religiöst epos, eller om hans "Noachs
ark1’, att den är vårt lands första humoristiska,
skapelse. De äro längesedan af alla vitterhetens
vänner kända och värderade, och de hafva fått sin
plats bestämd i vår literatur, der de alltid skola
utgöra väsendtliga prydnader, om de ock af flere
skäl hvarken varit eller någonsin blifva lästa och
uppskattade utom en trängre krets. Hvad Ansgarius
beträffar, torde hufvudorsaken härtill ligga i dess
öfvervägande didaktiska ton och dess deraf följande
obestämda sväfvande mellan "dikt och verklighet",
hvilket i noterna till dikten beklagas som en brist,
ehuru af en helt annan art, än den i sjelfva verket
torde vara: i ett äkta konstverk bör väl aldrig
hos hvilken läsare som helst fråga uppstå, örn hvad
i framställningen är historiskt eller sprunget ur
skaldens fantasi, såvida det äkta konstverket rör sig
inom en högre verklighet än den bestämdt historiska. I
Noachs ark beror detta förhållande på svårigheten
för mängden att fatta alla de fina och spetsiga
häntydnin-garna på speciella omständigheter, hvilka
numera tillhöra literaturhistorien. Begge dikterna
utmärkas af en rikedom i formen, som till och med
i Ansgarius någon gång verkar störande, när klangen
inkräktar för mycket på halteris bekostnad; men der
detta musikaliska slöseri berättigas af innehållet,
hafva också egendomliga skönheter framlockats, såsom
i lärkans ypperliga visa i Noachs ark, hvilken är
ett verkligt mästerstycke af jublande klangdikt.
. En fullkomlig nyhet äro förfrs i den nu utkomna
fjerde delen innehållna "Reseminnen"’. De intaga
en värdig plats vid sidan af Beskows, Nikanders och
Atterboms skildringar af deras färder i södern under
en tid, då man ej som nu flög fram på ångans vingar,
utan då en sådan Romfärd var ett helt äfventyr. Här
lär man på ett förträffligt sätt känna förf:s
egendomliga sinnesart, hans spelande qvickhet på en
grund af djupt krist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
